Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tramp- och dragarbete - Kontermarsch- och jacquardväfning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det nu beskrifna väfnadssättet har förr varit ganska
utbredt inom vårt land, innan Almedals maskinväfda
fabrikat blifvit så spridda; metoden är hos oss
allmänt bekant under namn af den ekenmarkska.
På de äldsta dragstolarna, på kägel- och simpelstolen,
med hvilka man redan for 500 år sedan i Spanien
väfde mycket konstrika kyrkoskrudstyg och tapeter,
sker snörenas uppdragning för hand med dragsnören,
på cylinder-, lärfts- och Jacquardmaskinen deremot
genom en mekanisk inrättning med p latin er och på
snörmakarstolen genom trampor medelst s. k. högskaft
och vickpinnar eller hjelphästar. Namnet på den
förstnämda väfstolen härleder sig derifrån, att
hans dragsnören äro försedda med träknappar eller
käglor, medan de på den andra äro fästa på en vid
golfvet befintlig snörbom. Cylindermaskinen har för
platinernas lyftande en vals, hvars yta är besatt med
stift, och lärftsmaskinen för samma ändamål ett mellan
två valsar utspändt stycke buldan med fastlimmade
träklossar. Dessa anordningar äro dock nu mera nästan
helt och hållet undanträngda af Jacquardmaskinen,
hvars företräden af den särskilda beskrifning,
vi strax skola lemna, lätt skola inses. Men liksom
Jacquardmaskinen, såsom tramp- eller skaftmaskin,
äfven användes till skaftens upplyftning, har man
redan förut genom kägel- och simpelstolen eller genom
cylinder- och lärftsmaskinen vunnit samma syfte.
Kontermarsch- och jacquardväfning. De ofvan beskrifna
grund ty gen och hufvudsnörningarna medgifva dels i
och för sig, dels och i synnerhet genom sin förening
mångfaldiga förändringar, hvaraf några redan äro
omnämda.
Sådana smärre mönster, som åstadkommas genom
kombinering eller olikartad användning af
grundsnörningarna och följaktligen blott med skaft
och en förändrad eller konstmässig inredning eller
trampning, brukar man gifva namnet fantasibindningar
eller armurer. Denna klass af väfnader står
följaktligen emellan de enkla väfnaderna och de med
större mönster utförda och bildar derför öfvergången
till det egentliga mönsterväfveriet.
Utförandet af sådana mönster underlättas i hög
grad genom begagnandet af trampmaskinen, hvarigenom
det invecklade arbetet med ett större antal trampor
bortfaller; i följd af denna förenkling har äfven ett
stort fält öppnats för tillverkningen af shiåmönstriga
tyg.
Det återstår oss att omnämna ännu en hjelpmaskin,
som vid väfning af mångskaftade tyg har mycken
användning och af trampmaskinen sättes i gång på
ett enkelt sätt. Denna är den s. k. konterm ar
schen. Man förstår dermed ett system af häfstänger,
som äro fastsnörda vid skaftkäpparna och tramp örn
a för att medelst de senare åstadkomma de i solfven
inredda varpändarnas upp- och nedgång på det sätt,
att vid den första trampans rörelse nedåt det första
skaftet drages uppåt och det vid den andra trampan
anknutna andra skaftet på samma gång nedåt. Fig. 488
visar en konter-marsch, sedd framifrån, af hvars båda
här aftecknade trampor - deras antal kan naturligtvis
efter behag ökas - den ena här visar sig nedtryckt, a
betecknar den nedtryckta, a’ den upplyfta trampan. Den
förra är genom ett långt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
