Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kontermarsch- och jacquardväfning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snöre förenad med den skaftet A neddragande korta
häfstången eller kort-lattan b och genom ett kort
snöre med den långa häfstången c, långlåttan,
som vid sitt nedgående drager med sig ned den öfre
häfstången d e* topplattan, medelst ett vid ändan d
af hennes längre arm fäst snöre, hvarvid ändan e af
den kortare armen rör sig uppåt. Det vid b snörda
skaftet A drages sålunda nedåt och det vid e snörda
skaftet B uppåt. Alldeles på samma sätt är äfven
trampan a uppsnörd.
Tramp- eller skaftmaskinen utför nu kontermarschens
och sålunda alla skaftens rörelse genom en enda
trampa och gör det till och med möjligt att på
mångfaldigt sätt förändra skaftens upp- och nedgång,
så att man t. ex. kan efter behag och vexelvis använda
olika snörningar. Vid användning af många skaft för
små mönster låter denna anordning med stor fördel
begagna sig. Hans konstruktion grundar sig på den så
utomordentligt vigtiga Jacquardmaskinen, en uppfinning
af den betydenhet, att en teckning af uppfinnaren
sjelf bör föregå den närmare beskrifningen deraf.
Joseph Marie Jacquard föddes den 7 juli 1752 i
Lyon. Hans far var verkmästare i en sidenfabrik och
hans mor mönsterläserska. Det högst ansträngande
arbetet i de der varande sidenfabrikerna sträckte
sig den tiden ända ned till barnen och lade fröet
till en sjuklig och tryckt fabriksbefolkning. Detta
förhållande ingaf den unge Jacquard redan i hans
tidigare ungdom en obenägenhet för faderns yrke,
ehuru denne ville, att han skulle egna sig deråt,
och derför ansåg den skolundervisning, hvarom
gossen enträget bad, öfverflödig. I sitt tionde år
förlorade Jacquard sin mor och kom derefter till en
slägting för att lära sig bokbinderiet. Under denna
tid tänkte han redan oupphörligt på möjligheten att
förbättra de olyckliga arbetarnas ställning; visst är,
att denna sträfvan bidrog till utvecklingen af hans
mekaniska anlag. Jacquard var 20 år, då hans far dog;
hans arf var mycket litet och bestod hufvudsakligen
i en väfstol. Han var derför villrådig, om han skulle
köpa sig en häftlåda eller egna sig åt väfveriet. För
att kunna sätta sina idéer i verket valde han det
senare. Hans ställning blef dock allt bekymmersammare,
Fig. 489. Joseph Marie Jacquard.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
