- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Sjette bandet. Råämnenas mekaniska bearbetning. Register /
442

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kontermarsch- och jacquardväfning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

442
VÄFNINGEN.

och innan de förändringar, hvarpå han arbetade,
skänkt honom den ringaste nytta, kom han i en -
så tryckande belägenhet, att han måste öfvergifva
sin fädernestad samt hustru och barn för "att i ett
gipsbrott vid Bugey förtjena sitt uppehälle.

Emellertid utbröt revolutionen, till hvilken han med
hänförelse slöt sig. 1793 återvände han till Lyon,
kämpade som underofficer bland stadens försvarare
mot konventets armé, måste efter stadens uppgifvande
fly och ingick jemte sin 17-årige ende son vid
Rheinarmén. I en träffning vid Hagenau föll sonen
vid hans sida, dödligt träffad af en kula. Trött
vid soldatlifvet, anhöll han nu om sitt afsked och
återvände i sorg till Lyon.

Enligt en 1794 offentliggjord berättelse hade
under det föregående årets uppresning 40 000 af
denna fabriksstads invånare omkommit och 10 000
flytt. Den förr så blomstrande industrin var så
godt som tillintetgjord. För att i någon mån åter
höja henne sökte man genom ett direktoriebeslut
förmå de ^utvandrade arbetarna att återvända till
fäderneslandet.

Efter sin återkomst fullföljde Jacquard med ifver
sina planer till utförande af en hjelpmaskin för
mönsterväfveriet, allt jemt med tanken på de dervid
använda barnens olyckliga ställning. Uppfinningen
hade redan mognat i hans hufvud, men bristen på
penningar hindrade hennes utförande. Lyckligtvis
fann han några klarsynta och frikostiga gynnare,
sorn, inseende värdet af hans ide, anskaffade
nödiga medel till maskinernas byggande. Härigenom
blef det Jacquard möjligt att 1799 bringa sin
lattdragningsmaskin till stånd och förevisa en sådan
på industriutställningen i Paris 1801, der han fick
sig tillerkänd bronsmedaljen. Stod än denna sinnrika
uppfinning i afseende på enkelhet och ändamålsenlighet
långt efter hans senare väfmaskin, löste han dock
derigenom den uppgift, han föresatt sig, och såg
äfven sin maskin införd i många af Lyons fabriker.

Den 2 januari 1802 erhöll han ett patent dera på
10 år; häraf gjorde han dock ej något bruk, sökte
endast till arbetarnas bästa ge sin maskin den
största möjliga fulländning. Så mycken uppmärksamhet
hade dock hans uppfinning väckt, att myndigheterna
i Lyon åt honom uppläto en arbetslokal i de
sköna konsternas palats mot vilkor, att han utan
ersättning skulle undervisa unga väfvare i den nya
maskinens skötsel. För detta ändamål måste han af
egna tillgångar göra ej obetydliga förskott för
material och åtskilliga förnödenheter, hvilka han
aldrig fick ersatta. Från denna praktiska skola och
sin verkstad blef han efter två års verksamhet för
en annan angelägenhets skull kallad till Paris.

Slöjdföreningen i London och samtidigt äfven det
franska sällskapet för yrkesflitens uppmuntran
hade båda utsatt ett pris för uppfinningen af en
not-bindningsmaskin. Jacquard löste denna uppgift
till sitt fäderneslands heder. Förste konsuln
lyckönskade honom till uppfinningen. Ofvan nämda
sällskap tillerkände honom den 2 februari 1804 sin
stora guldmedalj och en summa af 3 000 franc. Han
anstäldes vid konservatoriet för konster och slöjd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:18:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/6/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free