- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Sjette bandet. Råämnenas mekaniska bearbetning. Register /
458

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gobelinernas tillverkning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

458

VÄFNINGEN.

nr öfverskelet för att d er emellan insticka
skottspolen. Rätsidan är under Väfningen vänd
nedåt, och den målade mönsterbilden befinner sig
omkring 9 linier under varpen. Hvarje del, som
en väfvare bearbetar, har egna skaft och trampor
till åstadkommande af öfver- och underskelet. Alla
färger och färgschatteringar väfvas hvar för sig;
dervid lemnas de närgränsande delarna alldeles å
sido, hvarför ock vid färgernas gränslinier ofta en
hopsyning af de till hvarandra stötande delarna blir
af nöden. Väften tillslås med en v afsked, likaledes
för hand.

Vid det högskaftade arbetet med en lodrätt uppspänd
varp (fig. 504) ersättas skaften genom andra medel. Af
den i fram- och bakskel delade varpen skaftas alla
ändarna i det senare hvar för sig och kunna af
väfvaren med ledning af den omkring 11/2 fot bakom
varpen befintliga patronen dragas igenom det främre
skelet. Sjelfva Väfningen sker som i det förra
fallet, och väfvens rätsida vetter bakåt. Medelst
genomskinligt papper öfverflyttas mönsterbildens
konturer (gränslinier) på den spända varpen, på
hvilken den genom punkter antydda figuren tjenar till
rättesnöre för väfvaren, hvilken som förut utfyller
dem med färgerna.

Vid detta slags arbete, som söker ända in i de minsta
enskildheter troget återgifva målarens verk, måste
gobelinernas färglåda, der inga färgblandningar kunna
ega rum, innehålla den största rikedom på färger och
schatteringar, och derför ha äfven gobelinsanstalterna
sina egna färge-rier, för hvilka kemister sådana som
Chaptal, Thénard och andra arbetat. Det ligger i öppen
dag, att denna gren af väfveriet mer än någon annan
kan göra anspråk på namn af konst. Kräfver än ett
rikt mönster i sidenväfveriet en stor uppmärksamhet
från väfvarens sida, har dock jacquard-stolen gjort
denna tillverkning mekanisk; gobelinsväfvaren åter
är en verklig målare. Han skapar med sina trådar
ett konstverk, der det endast beror af hans hand
och hans öga att bestämma, huru många ändar af
varpen skola tagas till den ena eller andra färgen,
huru schatteringarna skola användas .o. s. v. Men vi
återvända till mattorna, rörande hvilka vi ännu lia
ett och annat att uppmärksamma.

Fig. 501. En gobelinsväfstol sedd från sidan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:18:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/6/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free