Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges väfnadsslöjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES VÄFNADSSLÖJD.
475
väcka henne till lif, är det först en friare
tullagstiftning, som höjt klädestillverkningen till
den ståndpunkt, hon nu innehar.
År 1871 funnos inom landet 73 klädesfabriker, hvaraf
största, delen eller ,58 i Norrköping; de öfriga
återfinnas i Halmstad, Stockholm, Malmö, Landskrona
m. fl. städer med ett sammanlagd t tillverkningsvärde
af nära 18 millioner kronor, hvaraf nära 7 millioner
komma på Norrköping. Inom denna .stad äro Drags och
Bergsbro fabriker de största. Vid Halmstad ligger
Slottsmöllans stora klädesfabrik, der en stor del af
tyget för arméns beklädnad tillverkas.
Sidenväfverierna äro äfven gamla inom landet,
och redan i medlet -af 1600-talet fans i Stockholm
en sidenfabrik med 50 stolar. Alström egnade äfven
denna gren af den svenska väfnadsslöjden sin
vårdande omsorg, och kort efter hans död funnos
i hufvudstaden 822 sidenväfstolar med nära 2000
arbetare. De ha sedermera oupphörligt minskats,
så att för närvarande endast två fabriker finnas,
begge i Stockholm.
Till sist må vi här söka i några drag teckna bilden
af den man, som måste anses för vår industris
fader, den ofta nämde Jonas Alström, sedermera
kommers-rådet Alströmer. Han föddes 1685 af fattiga
föräldrar i Alingsås, der hans far var en obemärkt
borgare. Efter att i gossåren jemt och nätt fått lära
sig skrifva och räkna, blef han först uppassare,
sedan bodgosse i Eksjö och fick slutligen genom en
lycklig händelse anställning i hufvudstaden. Här blef
Fig. 522. Jonas Alströmer, lian i tillfälle att få
göra en resa
till England, der han i London genom ihärdighet
och redbarhet förvärfvade sig både rikedom och
anseende. Genomträngd af en varm kärlek till
fäderneslandet och intagen af grämelse vid tanken på
landets sorgliga belägenhet under Karl XILs vistelse
i Turkiet, påminde han sig, huru under den förre
konungens tid landets egna klädes- och sidenväfverier
förmått fylla dess behof, samt tändes af begär att
tjena det genom att utvidga dess handel och sätta
lif i dess tynande industri.
Efter stora vedermödor och besvärligheter lyckades han
i England och Holland anskaffa maskiner, i synnerhet
för yllefabrikerna, samt lät öfverföra dem till
Sverige, trots alla spionerier och försigtighetsmått
från de särskilda ländernas myndigheter och
fabrikanter, som sökte hindra denna utförsel. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
