Uppfinningarnas bok / Sjette bandet. Råämnenas mekaniska bearbetning. Register / 486 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dubbeltrådsmaskinen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tapplager a och b. På denna spole är en betydlig längd sysilke eller tvinnad
tråd upplindad. Fig. 526 visar mekanismen i det ögonblick, då skytteln är
försedd med ny spole och den öfre tråden, som löper ut från en ofvanpå
maskinen och vanligen vid syarmen anbragt trådrulle, blifvit inträdd i
nålens öga. Nålen har åter höjt sig något litet öfver sitt djupaste läge, och
den öfre trådens under stingplåten liggande del blir i följd häraf bågformigt
utböjd från nålen: en slinga bildas. Erhåller nu maskinens svänghjul en
fjerdedels kringsvängning, utan att de båda trådarna förändra läge, glider
skytteln som en ål helt och hållet igenom
slingan; nålen drar sig derefter uppåt,
skytteln går tillbaka, och en första
inslingning har försiggått. Nålens
inträngande, slingbildningen, skyttelns
genomlöpande och återgående, medan
slingan af nålen drages uppåt, alla
dessa rörelser bilda tillsammans ett
sting, och dessa sting följa så tätt på hvarandra, att 500—600 utföras på
en minut.

Fig. 527. Skytteln.

Den på detta sätt tillkomna söm kallas efterstingssöm och har, då han
lyckas väl, den i fig. 525 och 528 framstälda formen. För att sömmen skall vara
oklanderlig, måste båda trådarnas slingningar kring hvarandra vara indragna
i midten af det hopsydda tyget, så att han får ett likformigt utseende.
Detta inträffar emellertid blott då, när begge trådarna erhållit sin
vederbörliga grad af spänning, en uppgift, som i hufvudsaklig mån tar den sömmandes
omsorg i anspråk och bildar detta systems svaga sida. Båda trådarna måste
nämligen ha en viss
spänning, när de intränga i
tyget. Den undre eller
spoltrådens spänning, på
hvilken redan den större
eller mindre noggranheten
vid upplindningen på
skyttelns spole inverkar,
förorsakas genom friktion,
som åter starkes eller minskas derigenom, att tråden, efter att ha gått genom
ett, två eller flera hål, måste med eller utan omslingmng löpa in i den bredvid
belägna skåran d. Den från trådrullen utlöpande öfvertråden passerar, innan
han inträder i nålsögat, en reglerande fjäder och erhåller derigenom sin
behöfliga spänning.

Fig. 528. Skyttel i verksamhet.

Den arbetande nålen har naturligtvis äfven flera mekaniska medhjelpare.
En sådan är först och främst pressarfoten, en i följd af fjäderkraft nedåt
sträfvande stång, hvilken med sin nedre skoformiga del trycker mot tyget och gör
samma tjenst som tummen vid söm för hand. Under pressarfoten har man
vidare frammataren med hans refflade yta. Emellan frammataren och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>