Uppfinningarnas bok / Sjette bandet. Råämnenas mekaniska bearbetning. Register / 487 (1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dubbeltrådsmaskinen - Maskin med gripare - Grover-bakermaskin med cirkelnål

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pressarfoten ligger nu tyget, och då frammataren för hvarje sting skrider framåt
ett visst, bestämdt stycke, måste äfven tyget följa med lika långt. Matarens
framåtskridande och derigenom äfven stingets längd kan lämpas efter behag.
På en del skyttelmaskiner begagnas till frammatningen ett roterande hjul, på
andra fram- och återgående s. k. matartänder, hvilken senare inrättning för
mindre maskiner är beqvämare och tar mindre rum än hjulet.

Maskin med gripare. En värderik förändring i symaskinens bygnad
består deruti, att i stället för en fram- och återgående skyttel en s. k.
gripare roterar eller svänger i en cirkelrund bana och dervid ingriper i den af
öfvertråden bildade slingan samt med henne glider fram öfver den i en
linsformig metallspole inneslutna undertråden, så att denna fattas af
öfvertrådsslingan och efterstingssöm bildas. Genom denna tillställning möjliggöres en
vida lugnare gång, i det att skyttelförarens stötar och deraf följande
skrammel förekommas.

Fig. 529. Gripare.

Till detta slag af maskiner, s. k.
griparmaskiner, höra de omtyckta
linnesömsmaskinerna af Wheeler &
Wilson. Man kan säga, att de ega en
skyttel, som vrider sig omkring sig sjelf.
Vi framställa i fig. 529 denna maskindel,
den s. k. vridhaken eller griparen,
sådan han i naturlig storlek befinner sig
i arbete. Den som en skrufgänga
formade griparen har bredvid sig spolen,
hvilken är linsformig och består af två
skålformiga, vid hvarandra fästa runda
plattor, mellan hvilka undertråden är
upprullad. Man ser, huru griparen med
sin spets (5) just inträdt i trådslingan
vid nålen (4). Då vridningen fortsättes, intränger han helt och hållet och bildar
en slinga, lik den, man ser löpa från 6 till 3 och af hvilken redan undertråden
7, som befinner sig i den linsformiga spolen bredvid griparen, omfattas. Då
detta trådens läge förekommer vid hvarje omlopp, äro ständigt två sting
under arbete och det näst sista stingets slinga blir af 3, som består af en liten
borste, fasthållen, tills griparspetsen inträdt i en ny slinga 4, hvarefter det
näst sista stinget åtdrages. Griparmekanismen syr ej så hårdt åtdragna
sting som den med skyttel och är derför ej så användbar för gröfre arbete
som till linnesömnad, hvartill han äfven genom betydlig snabbhet förträffligt
egnar sig.

Grover-bakermaskin med cirkelnål. Kort efter sitt uppträdande
erhöll Howe en medtäflare i Judkins, hvilken för undertrådens inslingande
använde en horisontalt stäld nål. En egendomlig förändring af denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>