Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Broderingsmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behöfver dessutom blott hjelp af ett par barn för att påträda reservnålar och
efterse, att ej någon nål förfelar sin tång. Broderingsmaskinen kan blott
användas för enklare, återkommande små figurer samt till randiga mönster
och lemnar då lika mycket arbete, som 15—20 öfvade personer under samma
tid kunna brodera för hand.
För förfärdigande af broderingsmaskiner har i synnerhet firman Albert
Voigt i Koppel vid Chemnitz utmärkt sig, och från deras anstalt, som kan
lemna 50 stycken i månaden, utgick 1872 den tusende af dessa maskiner.
De flesta maskinerna af Voigts fabrik gå till Schweiz, det land, som mest
tillgodogjort sig denna uppfinning och der antalet af arbetande
broderingsmaskiner 1868 beräknades till 1 500. Maskiner för brodering i tyll
uppfunnos 1832 af Heatschcont och 1844 af Fisher och Gibbons, alla engelsmän.
En äldre, äfven af en engelsman, John Duncan, uppfunnen
broderingsmaskin arbetade med hakformiga nålar, hvilka, sedan de genomstungit tyget,
återvände genom samma hål och på rätsidan bildade ett mönster i kedjesöm.
Till principen liknande maskiner utföras nu efter tre olika egendomliga
system af nyss nämda firma Voigt. För tyllbrodering har för några år sedan
af parisfirman Férouelle Fils, Saphore & Gillet en inrättning blifvit
uppfunnen, som kan anbringas på broderingsmaskiner.
 |
| Fig. 533. Javansk brodös. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
