Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillverkningen af papier-maché - Stenpapp - Öfverformningsmetoden. Dostillverkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVERFORMNINGSMETODEN.
495
Lackerare, målare, förgyllare m. fl. taga sedan de
råa alstren under hyfsning och gifva dem det behagliga
utseende, som skall skaffa dem afsättning.
Stenpapp. Som en den nyare tidens utvidgning af
den gamla papier-machéindustrin visar sig det
i Frankrike uppfunna och af Gropius till Berlin
öfverflyttade stenpappet (carton pierre). Det är
klart, att, om vid formdegens sammansättning mängden
af de mineraliska beståndsdelarna allt mer ökas och
således pappersämnets mängd i samma mån minskas,
alstrets beskaffenhet måste blifva en annan, och
att, om slutligen den senare beståndsdelen alldeles
utelemnas, man dermed kommit in på ett främmande
område, stuckaturarbetets. En stenpappsmassa utan
pappers- eller lumptillsats är dock ingenting nytt,
utan har redan länge af förgyllarna begagnats till
åstadkommande af mångfaldiga prydnader på ramar
m. m. Härifrån spred sig sedan användningen af dylik
massa till utsiring af schatull och andra smärre
möbler, tills äfven härur en ansenlig sjelfständig
industrigren utvecklade sig, hvilken inom sitt område
indragit framställandet af en mängd prydnads- och
nyttiga föremål, t. ex. arkitektoniska utsiringar
för det inre af bygnader, spegel- och tafleramar,
reliefer och statyetter af de mest olika slag.
Beståndsdelarna i Stenpapp äro vexlande som i
papier-maché och till en del beroende af ortliga
förhållanden. Medan i särskilda fall pappersdeg,,
lim, lera eller krita ännu allt jemt utgöra
beståndsdelarna, lemnar man i andra den förstnämda
beståndsdelen alldeles eller nästan alldeles å sido
och använder en hel mängd andra mineralämnen, såsom
gips, alabasterstoft, kalk, chaus-séstoft m. m. I
Frankrike förfärdigar man ganska vackra plastiska
saker blott och bart af fint träpulver, som färgas
efter ändamålet, blandas med en het välling af
flandriskt lim och fisklim och i tunna lag strykes
i formar; genom upprepad påläggning af gröfre massa
fyllas formarna småningom och utsättas medelst tyngder
eller en hydraulisk press för ett starkt tryck,
hvarefter slutligen pjeserna uttagas och torkas. På
detta sätt fås de varor af s. k. konstgjord ebenholts,
hvilka såsom skriftyg, brefpressar, statyetter
m. m. genom massans så väl som formens skönhet
tillfredsställa till och med konstnärliga anspråk.
Stenpappsmassan förbättras ofta till sin beskaffenhet
derigenom, att man slutligen genom knådning med
henne införlifvar linolja eller, ännu bättre,
linoljefernissa. Arbetena bli derigenom, under
förutsättning att massan för öfrigt innehåller lim,
ogenomträngliga för vatten. Detta beror på samma
förhållande, som äfven snickare och andra göra sig
till godo, i det de genom flitig omröring förena lim
med olja eller fernissa. Ehuru nämligen begge ämnena
stöta hvarandra ifrån sig, liksom vatten och olja,
förmå de dock, en gång förenade, i följd af sin
tjockflytande beskaffenhet ej åter skilja sig åt,
utan hoptorka till en massa, som binder fastare än
lim enbart utan att låta uppmjuka sig af vatten.
Öfverformningsmetoden. Dostillverkningen. Genom att
limma olika lag af papper öfver hvarandra kan man,
som sagdt, framställa ihåliga varor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
