Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drag ur dess historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-506
BOKBINDERIET.
bokbindare, och den svenska samtida literaturens gamla
band visa, hvad vi ofvan yttrat, att bokbinderiet
i tysk smak i Stockholm och flerstädes i lan-.det
öfvats med framgång och skicklighet. Som prof af
gammalt svenskt bok-binderi meddela vi på föregående
sida afbildning af ett band i svart kalf-skinn med
blindtryck från slutet af 1500-talet.
Det l7:e århundradet har ingenting af den
öfvervägande betydelse att uppvisa som det
föregående. Hufvudsakligen bemödade man sig att göra
banden lätthandterligare och enklare. Träpennarna
bortlades och ersattes med sådana af papp, knäppena
försvunno för de mindre formaten, och i stället kommo
.skinnremmar eller sidenband att knyta; äfven dessa
bortlades snart. För de största formaten deremot
bibehöllos de jemte hörn- och midtbeslagen, hvilka nu
ofta gjordes af silfver och erhöllo en konstnärligt
rik modellering och ciselering. Pergamentet antogs
allmänt till öfverdrag på vanliga ’band, och för att
skydda snitten infördes bruket att något öfvervika
framkanten deraf. Frankrike och Italien gingo
fortfarande i spetsen för utvecklingen, och man
märker på henne, att stormännens och mecenaternas
inflytande nu börjar ersättas af de lärdas. Öfver
hufvud bortlägges den forna prakten allt mera. De
»franska banden», enkla kalfskinnsband med lätt
förgylda ryggar, de »välska banden», der marmoreradt
papper intager lädrets plats på sidorna, leda sin
uppkomst från denna tid. Någon tid, särdeles kring
midten af århundradet, var allmänna smaken» för svart
marocko eller svinskinn med sparsamma sidofiletter
och litet sirade ryggar. För finare -arbeten
behöll likväl marokäng, synnerligast den röda,
obestridt platsen, och äfven lädermosaik öfvades
ännu. Allt mer spred sig äfven seden att svärta
..eller i strimmor färga kalfskinnet, hvilken teknik
dock först under det följande -århundradet erhöll
sin högsta utveckling. Snitt af guld började man
ciselera, och äfven målerier förekomna o på dem. För
dyrbarare småböcker infördes eller återupptogos
äldre siriugssätt, t. ex. band i silfverfiligran med
..siden- eller sammetsunderlag, sådana i sköldpadd
eller perlemor med silf-ver o. s. v.
I Holland och Tyskland, der bokhandeln och
boktryckerierna vunno en högst betydlig utveckling,
höll äfven bokbinderiet jemna steg med den. I
allmänhet följdes franska mönster. Som mera
egendomlig förtjenar nämnas «tt slags naturstil med
blommor, qvistar, fåglar o. d., hvilken mot slutet af
1600-talet utgick från Holland och blef mycket använd
äfven i det nordliga Tyskland. Det blekgröna guldet,
som utmärker de franska banden, infördes också och
bibehöll sig i Tyskland ända öfver midten af det
följande århundradet. Hvad England angår, är dess
bokbinderi ännu mindre märkligt under 1600-talet än
förut. Bland bokvurmar, hvilka med större omsorg
förvarade sina skatter, namnes i synnerhet biskop
John Cosin.
Det svenska bokbinderiet vann, liksom alla yrken, en
högst betydlig lyftning under nu i fråga varande tid,
en naturlig följd af det svenska väldets ofantliga
tillväxt och de betydande rikedomar, som samlades på
enskilda stormäns händer. Också finner man en liflig
verksamhet utvecklad, och så väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
