Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Permarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
522
BOKBINDERIET.
?ii fin försats ger boken ett prydligare
utseende. Dermed är nu boken bunden; men för att
hon skall erhålla hela sin fulländning, fordras
ännu en mängd åtgärder, pressning, förgyllning,
utsiring med tryck m. fl., som taga i anspråk ett
stort antal olika verktyg, af hvilka vi här skola
anföra de hufvudsakligaste.
Ett bland bokbindarens vigtigaste verktyg är gl
ättkol f ven, som bokbindaren använder för att
ge permarna glans. I synnerhet blir detta
behöfligt med permar, som äro öfverdragna
med färgadt eller marmoreradt och i allmänhet
med vått bearbetadt skinn. Här får bandet först
ett öfverdrag af ägghvita, hvarefter, sedan äfven
detta torkat, den varma glätt-kolfven med starkt
tryck och efter föregående öf-
Fig. 551. Filetten.
nerfarande med vaxtvål anbringas på permen.
Det arbete, der bokbindaren, som beherskar sitt yrkes
alla grenar, får tillfälle att utveckla sin högsta
konst, är förgyllningen, d. v. s. anbringandet
för fri hand af guldtryck och utsiringar, ett
svårt arbete, som utom mycken öfning af hand och
öga förutsätter en viss artistisk smak, för att
af de sirater, hvaröfver han har att förfoga,
kunna sammansätta något för ögat behagligt. Hit
hör ett urval af messingsstämplar, som, när de ha
långsträckta mönster, kallas filetter. Filetterna
ha en något krökt ban för att endast efter hand
träffa de ställen, på hvilka aftrycket skall ske
och hvaröfver de så att säga vaggartadt röra sig
fram. Ett slags filett utan ända är rullen, .en i
kanten graverad messingstrissa, som löper i en gaffel
och under starkt tryck långsamt skjutes framåt. Hit
hör äfven s ättkasten, ett verktyg, som användes
till tryckning med stilar, alltså hufvudsakligen
till anbringande af ryggtitlar. Bokbindaren använder
merendels de vanliga typerna, som stilgjutaren lemnar;
han sätter l-3 rader i kasten, skrufvar så fast dem,
upphettar och trycker dem på bandet. Alla så väl
stämplar som typer måste nämligen först upphettas;
endast derigenom kan ett godt och varaktigt tryck
åstadkommas. Förgyllaren måste der-
Fig. 555, 556. Stämplar.
för förstå sig på de olika upphettningsgraderna
och veta, hvilken för skinn, tyg o. s. v. är den
rätta. Nyligen har Leighton i London börjat använda
en med tryckvalsar verkande maskin till utsiring af
bokpermar och boksnitt, som i jemförelse med filettens
arbete skall erbjuda många fördelar.
De intryck, som med stämplar och tryckplattor
kunna åstadkommas omedelbart på skinnet och tyget,
kallas blindtryck. För åstadkommande af för-gylda
ornament beläggas de ställen, der tryckningen
skall ske, medk guldhinnor ^eller upptages guldet
genast- med stämpeln. Genom dennas upphettning blir
ägghvitgrundningen benägen att qvarhålla guldet på
de träffade ställena; öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
