Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutbetraktelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
568
SLUTBETRAKTELSE.
tillägga: egandet af penningar är ingenting annat än
egande af arbete, som penningarnas innehafvare utfört
åt en annan eller som en annan skänkt honom. För
att samla mycket penningar måste visserligen arbete
i motsvarande mängd utföras, men vill man vidtaga
åtgärder, som äro egnade att understödja detta
hopande, måste man nödvändigt veta, hvar roten ligger,
och det hade åtminstone det fysiokratiska systemet
alls icke insett.
Icke landtbruket allena - så Adam Smith - utan
äfven näringarna frambringa bytesvärden, och det
är lika litet nödvändigt att skydda det ena som de
andra. Utvecklingens frihet är den enda grundsats,
som på längden verkar välsignelsebringande. Hvar
och en söke sitt eget bästa, starke sina krafter
i täflan med andra och skall derigenom sjelf bäst
utfinna, hvad han har att göra för att grunda sitt
välstånd. Dermed sörjer han ock bäst för det allmänna
välståndet. Hvad staten oundgängligt behöfver, måste
hans medlemmar sam-manskjuta, och dertill, men icke
till mera, skall den enskilde i mån af sina tillgångar
bidraga. Genomfördes detta system i alla stater,
skulle alla tullar, alla in- och utförselpremier,
alla inskränkningar af den utländska konkurrensen
falla. Ty förbuds- och skyddssystemet är alltid en
gåfva till den enskilde slöjdidkaren, för hvilken han,
när omständigheterna tvinga till nedrif-vande af en
skranka, i förlitande på hvars skydd han vidtagit sina
anordningar, ofta känner sig mycket litet tacksam.
Denna Adam Smiths lära om bytesvärdena, om obegränsad
frihet för alla näringsgrenar utan inblandning från
statens sida, har blifvit utgångspunkten för nästan
alla nyare nationalekonomiska åsigter.
Deraf följa alla de friheter, räntans frihet,
bosättningsfriheten, näringsfriheten, handelsfriheten,
borttagandet af de indirekta skatterna m. m., som
i en del länder redan blifvit delvis genomförda,
i andra med allt större bestämdhet påyrkas. Utom
den moraliska vinst, som tillskyndas samhället genom
reformer af detta slag, en vinst, som ej kan nog högt
uppskattas, har äfven det rent ekonomiska välståndet
derigenom blifvit väsentligt höjdt, hvartill kommer,
och detta är en omständighet, som ingalunda får lemnas
ut ur räkningen, att en betydlig mängd arbete, som nu
fullkomligt ofruktbart förbrukas till öfvervakande och
förvaltning af dessa föråldrade inrättningar, skulle
kunna användas till frambringande af bytesvärden.
I Frankrike upptog Say den smithska teorin, ja,
gick till och med ännu längre än sin lärare,
ty han tillerkände äfven det andliga arbetet ett
bytesvärde, något som Smith ej gjort, men hvilket
på patentlagstiftningen och öfver hufvud på läran
om skyddet för den andliga egendomen haft ett mycket
stort inflytande.
Fråga vi nu, i hvad utsträckning Smiths lära blifvit
tillämpad i verkligheten, måste vi tillstå, att
svårigheten ej blott ligger deruti, att plötsligt och
öfver allt - ty detta är ett oeftergifligt vilkor -
upphäfva inrättningar, som på det närmaste sammanvuxit
med hela statsförvaltningen, utan äfven deruti, att
den traditionela skuggrädslan söker mot en sådan
åtgärd uppställa skäl, som, vanligen hemtade från
enskilda fall och derför utan egentlig tillämp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
