Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutbetraktelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
576
SLUTBETRAKTELSE.
arbetet betalas under medelpriset, och drar det till
sig med löfte om något högre aflöning. Den vinst,
som han derigenom -en tid måhända ensam njuter,
blir dock snart för konkurrensen en sporre att vända
sig till samma slöjdgren. Derigenom skall visserligen
varans försäljningspris gå ned och dermed äfven en del
af vinsten gå förlorad, men en annan del deraf skall
tillfalla arbetaren, hvilken, nu mera från flera håll
eftersökt, kan ställa sina fordringar högre.
Kan också handtverksarbetaren sticka hela vinsten
i sin egen ficka, är det honom dock aldrig möjligt
att dermed få sitt arbete så väl betaldt, som inom
fabriken är fallet, emedan genom det bristfälliga
sättet för kraftens och tidens tillgodogörande
vinsten på långt när ej kan uppnå den höjd, som för
fabriksarbetet är möjligt, ja, ej ens är lika stor
med den andel, fabriksarbetaren vanligen fordrar och
erhåller som arbetslön.
Att arbetaren, för att kunna utbjuda sitt arbete på
den för honom fördelaktigaste orten, måste ha full
frihet att gå och komma, huru han vill och behagar,
är naturligt, hvilket dock ej hindrar, att flerstädes,
t. ex. i Tyskland, ända in i våra dagar tryckande
band varit lagda på denna naturliga frihet.
Ar nu arbetarens rätt att, på sätt honom bäst synes,
använda sin kraft och sin skicklighet betryggad, beror
det endast af honom sjelf att finna en skälig lön
för sitt arbete och dermed bereda sig en tillräcklig
utkomst. Associationerna göra det möjligt för honom
att i afseende på lifsförnödenheternas anskaffande
ställa sig i jemnbredd med kapitalet, ty då i dem
förlagsman och förbrukare äro en och samma person,
behöfva de ej söka någon vinst. Försäkringsanstalterna
betrygga hans familjs framtid. Inrättningar af det
förra slaget böra derför grundas, der de ej redan
finnas, och arbetaren sjelf dervid lägga verksam hand,
äfvensom försäkringsanstalterna begagnas. Denna
arbetets sjelfhjelp är lätt åstadkommen, ty hon
understödes af staten och kapitalet, i synnerhet af
fabrikanterna sjelfva, för hvilka det alls icke är
likgiltigt, om de syselsätta en torftig, i oordnade
förhållanden lefvande, illa född och klädd, i osunda
bostäder uppväxande och med sin ställning missnöjd
befolkning, eller om nöjda, friska, starka, väl
bergade och derför glada och muntra menniskor med
håg och lust arbeta åt dem.
Arbetarbostäderna och deras förbättrande ha särskildt
redan länge varit föremål för omtanke och bemödanden
från flera håll. Så väl kommunerna i allmänhet som
fabrikanterna i synnerhet äro äfven lika intresserade,
att problemet att skaffa arbetaren sunda och billiga
bostäder blir på ett tillfredsställande sätt löst.
Man har försökt att i de starkt befolkade
fabriksstäderna inrätta stora hus för arbetare, men
kasernsystemet har en mängd olägenheter. Ingen af
hyresgästerna har något intresse för den gemensamma
bygnaden, och deraf lida renligheten och husets
vård i allmänhet. I följd af sammanboendet på ett
trångt utrymme försämras luften, och med barnens
uppfostran går det ej mycket bättre. Derför söker
man nu flerstädes göra arbetaren till egare af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
