Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutbetraktelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PATENTEN.
595
tyget och materialet, utan om det egendomliga sättet
att använda dem. Blott ett enda steg längre, än någon
annan gått, är af värde, och tiden samt den utveckling
af skarpsinne, som voro nödvändiga för att det skulle
kunna tagas, äro utgifter, för hvilka han har rätt att
fordra ersättning. Patentet skall ej i en senares hand
monopolisera föregående uppfinnares erfarenheter och
arbeten, endast löna ett i en viss riktning gjordt
framsteg, som blott en åstadkommit, men hvilket ej
hindrar andra att äfven försöka sig i samma väg.
Då anilinfärgerna först uppträdde inom färgarkonsten,
tog uppfinnaren patent på deras fabriksmässiga
framställning. Men kan väl någon vilja påstå, att
färgarkonstens utveckling derigenom hindrats? Alldeles
det motsatta förhållandet har inträffat. Då ej
färgernas användning öfver hufvud, utan blott ett noga
bestämdt användningssätt var patenteradt, bemäktigade
sig kemin snart ett fält, hvars fruktbarhet blifvit
ådagalagdt. På hundrade olika vägar sökte hon uppnå
samma mål, och den fördel, den förste uppfinnaren
dragit deraf, blef anledning till, att otaliga
andra metoder upp funnos, som inom en mycket kort tid
försatte oss i ett alldeles nytt färgrike och på några
månader utvidgade vår kännedom om dessa föreningar
i långt högre grad, än som skett under de lika många
årtionden, som förflutit från anilin-färgernas första
upptäckande till uttagandet af det första patentet
dera. Hade P er kin s ej kunnat erhålla något patent,
skulle han måhända äfven utan utsigten till det skydd,
som derigenom gafs honom, gjort sin uppfinning, men
säkert ar, att han aldrig skulle haft att bestå en
så kraftig täflan, och vi skulle väl haft att glädja
oss åt den nya violetta färg, den första framgången
sålunda skänkte oss, men slentrianen skulle helt
säkert ännu i dag färga endast med denna färg, såsom
han förut färgat med blåholts och kochenilj. 1837
upptäcktes anilinfärgerna af Runge, i tjugu år
häftade vid dem intet patent, och hvad ha industrin
och vetenskapen under denna tid gjort af upptäckten
eller genom henne vunnit? Sedan femton år är hon,
såsom många skola säga, belastad med hundratals
patent, men hvad har också ej under denna tid af
henne blifvit? Svaret på denna fråga är talande nog.
Af hvad vi nu sagt till förmån för patentväsendet
får man ej, såsom på senaste tiden en viss del
af arbetarna, lasalleanerna, gjort, draga den
slutsatsen, att det är statens pligt att i allmänhet
privilegiera arbetet och särskildt att understödja
det mot kapitalet samt göra det oberoende af dess
inflytande. Detta skulle innebära en fullkomlig
missuppfattning af sakförhållandena. Andligt arbete
och mekaniskt arbete äro, som vi sett, till sin
natur fullkomligt olika och låta ej mäta sig med
samma måttstock. Det kan visserligen synas, som vi
sjelfva här ofvan med Engel gjort oss skyldiga till
detta misstag, men det kan också blott synas så,
ty vi ha ej velat uppställa något absolut värde
för arbetet, utan blott en minimumsats, som måste
för-tjenas dermed, emedan arbetets egen kostnad
grundade sig på de der anförda värdena. Det andliga
arbetet behöfver skydd, emedan hvar och en kan göra
sig till godo andras arbete utan att träda i något
ömsesidighetsförhål-lande till arbetaren, hvilket
åter är en följd af de i så hög grad utbildade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
