Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Banker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 HANDELNS OCH
SLÖJDFLITENS UTVECKLING.
myntsorter var köpmannen nästan dagligen nödsakad
att utvexla de mottagna penningarna mot kuranta eller
fullvigtiga mynt. I. början befattade sig guldsmederna
härmed, men snart uppstodo öfver allt vexlare, som
uteslutande syselsatte sig med denna affärsgren,
hvilken fordrade mycken erfarenhet och insigt. De
drefvo sin rörelse hufvudsakligen på de stora
marknaderna, i synnerhet på dem i Champagne. Deras
äldsta affärslokaler utgjordes här af ett bord under
bar himmel eller helt enkelt en bänk, banco, ett
namn, som sedermera öfvergått på penninganstalter
af vida större omfång. Dessa vexlare voro nästan
öfver allt köpmän från de lombardiska städerna i öfre
Italien. Deras tidiga bekantskap med denna affärsgren
gjorde lombar-derna synnerlig-t egnade dertill,
och den betydande vinst, penninghandeln af-^astade,
var för dem en tillräcklig anledning att nedsätta sig
i andra länder. Ty de omätliga rikedomar, som hopade
sig i Firenze, Venezia, Genova och andra platser vid
Medelhafvet, kunde endast till den minsta delen finna
användning i den egna handeln, och man sökte derför
göra de öfverflödiga kapitalen fruktbara i utlandet,
bland annat genom lån till konungar och furstar samt
inrättande af penningbanker.
Bankirerna på de stora handelsplatserna erbjödo
personer med förmögenhet det bästa tillfället
att få höga räntor för sina penningar, och hos
dem insattes derför stora summor som lån eller
i deposition. Så t. ex. under-höllo mediceerna i
Firenze ej mindre än sexton sådana penningbanker
eller filialer på utländska platser, och bland
deras gäldenärer befunno sig Englands och Frankrikes
herskare. Snart började dock äfven i Nederländerna,
hanse-städerna och det öfriga Tyskland betydande
inhemska hus befatta sig med den så inbringande
penninghandeln. Sålunda drefs han af firmorna
Fugger och Welser i Augsburg med sådan framgång,
att de i omfattningen af sina affärsförbindelser
kunde mäta sig med de största italienska husen. De
höga räntor, bankirerna togo, föranledde köpmännen
i några handelsstäder att upprätta egna banker,
grundade på delegarnas sammanskott och genom hvilka
de verkstälda sina utbetalningar. Sålunda uppstod
redan i 12:e århundradet bankväsendet. Den äldsta
anstalt af detta slag är sannolikt girobanken i
o -
Venezia, grundad 1156. Venezias exempel följdes 1407
af Genova, 1609 af Amsterdam och 1621 af Hamburg;
Barcelona egde en girobank redan i medlet af 14:e
århundradet. De fördelar, dessa förmedlingsanstalter
erbjödo handeln, voro i ögonen fallande. Dermed
upphörde allt mer det besvärliga, ej sällan
farliga forslandet fram och åter af klingande
mynt. Hvarje affärsman kunde med trygghet i dessa
anstalter insätta huru stor summa som helst och
genom upp- och afskrifning minska eller öka sitt
tillgodohafvande. Hela beloppet eller delar deraf
kunde öfverflyttas från det ena kontot till det
andra, och på detta sätt utan stort besvär liqvider
verkställas delegarna emellan. Bankerna besörjde äfven
inkasseringen af utestående fordringar och uppgörandet
af utländska skulder. En sådan bank kallades banco del
giro, emedan delegarna bildade en sluten krets (giro).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
