Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Antwerpen - Verldshandelns öfvergång till Holland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERLDSHANDELNS UTVECKLING 1’NDER DEN NYARE
TIDEN. 49
nare, mer än någon annan norr om Alperna belägen
stad med undantag af Paris.
Men ej blott de materiela intressena, utan äfven
konster och vetenskaper funno skydd och vård i
den rika handelsstaden vid Schelde. Särskildt var
detta fallet med måleriet och bygnadskonsten. Men då
reformationstidens religiösa rörelser vunno insteg i
Nederländerna, som genom arf tillfallit Spanien, ville
den bigotte konungen med våld undertrycka dem. Detta
ledde till långvariga krig, hvaraf Brabant och
Flandern ledo ofantligt och hvarunder Antwerpen sjelft
två gånger belägrades och intogs af spaniorerna,
Stadens folkmängd och välmakt sjönko mycket snart,
och verldshandeln drog sig till Amsterdam, den unga
holländska republikens hufvudstad.
Verldshandelns öfvergång till Holland. Amsterdams
uppstigande gick ännu mycket hastigare än dess
företrädares nedgående och utvecklade sig snart
till en ännu större betydelse, emedan denna stad
ej blott, som Antwerpen, var en mellanplats, som
de sjöfarande nationerna för dess gynsamma läge
begagnade till en gemensam marknad, utan äfven sedan
länge, i likhet med Rotterdam, Dortrecht och andra
holländska städer, dref en mycket liflig sjöfart
och fiskerinäring. Jemte dessa uppträdde det snart
i Nordsjön och Östersjön .som en farlig medtäflare
till hanseaterna, hvilka af framgången blifvit
loja och beqväma, och franryckte dem slutligen
den vigtigaste delen af östersjöhandeln. Derigenom
kom det småningom i besittning af en handelsflotta,
sådan man aldrig förut sett i Europa, ty mot slutet af
16:e århundradet skall antalet af fartyg, tillhöriga
de nordnederländska provinserna, som sedermera
konstituerade sig till republik, ha uppgått till 70
000, hvari dock troligtvis ett ej ringa antal större
fiskarbåtar torde ha varit inberäknadt.
Liksom fordom Venezias och hanseaternas sjömakt,
uppväxte äfven den holländska ur fisket. Det var
hennes grundval och skola. Sillfisket på den engelska
och skotska kusten, hvilket ännu utgör en så vigtig
näringsgren för den holländske och engelske fiskaren,
hade redan Jänge drifvits af neder-Jändarna. Genom
den förbättrade insaltningsmetod, som tillskrifves
holländaren Wi 11 em B ö ek el, hade den holländska
sillhandeln fått öfvervigten på alla marknader. Ej
med orätt kallade man honom landets guldgrufva, ty
i medlet af 16:e århundradet utgjorde värdet af den
årliga fångsten närmare 8 millioner gulden. Sedermera
slöt sig dertill hvalfångsten, och äfven denna blef
så indrägtig, att särskilda privilegierade bolag
bildade sig för dess drifvande. 1645 frigafs dock
åter fångsten af hafsj ätten.
Efter Antwerpens eröfring af spaniorerna och i
följd af de sju nordliga provinsernas lösslitande
från det spanska öfverväldet drog sig handejb norrut
och blef, liksom de från spanska Nederländerna dels
fördrifna, dels frivilligt utvandrande fabrikanterna
och köpmännen, i Holland med öppna armar mottagen och
på det sorgfälligaste omhuldad. Gynnad af holländarnas
öfverlägsenhet till sjös, antog deras handel snart
en annan gestalt. Den unga republikens invånare
nöjde sig ej, som Antwerpens köpmän, med att passivt
deltaga deri,,,
u. B. vii.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
