Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Verldshandelns öfvergång till Holland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 HANDELNS OCH
SLÖJDFLITENS UTVECKLING.
utan foro med egna fartyg till Spanien, Portugal,
England och östersjöländerna för att hemta dessa
länders alster och föra dem till andra. Endast till
Spanien och Portugal skickades årligen inemot 400
fartyg, som voro lastade med de nordiska varorna och
deremot utbytte de spanska koloniernas alster. Då
Filip II, som aldrig kunde förlåta holländarna, att
de med framgång gjort honom motstånd, förbjöd denna
handel, gaf detta anledning till Hollands blifvande
storhet och Spaniens förfall.
Efter några misslyckade försök att få fast fot i
den ostindiska arkipeln lyckades det en liten,
af »De fjerran ländernas sällskap» 1598 utsänd
holländsk flottilj att öppna en byteshandel med det
på Javas nordkust belägna Bantam. Derifrån anknötos
handelsförbindelser med Molukkerna, Sumatra och
de öfriga Sundaöarna. Försöket slog så väl ut,
att det 1602 ledde till stiftandet af det stara
holländsk-ostindiska kompaniet, som skickade en
flotta af 14 fartyg till den indiska arkipeln för
att på Java, Sumatra och Molukkerna, der portugiserna
herskade, grunda kolonier. De sistnämda fördrefvos,
och holländarna satte sig derefter ned på Java,
der engelsmännen egde ett faktori, som likaledes
föll i deras händer. De bygde 1621 på samma ställe
en stad, som sedermera fick namnet B äta via. Inom
kort hade de verksamma köpmännen bemäktigat sig hela
kryddhandeln och utbredde sig nu i ständig kamp
med portugiserna och engelsmännen, hvilka redan
då fråntagit portugiserna en stor del af Främre
Indien, till den grad, att de efter loppet af ett
århundrade ej blott voro enväldigt rådande i den
indiska arkipeln, utan äfven herskade öfver Ceylon
och Malakka, ja, till och med genom sina kolonier
utöfvade inflytande i Kina, Japan och Bortre Indien.
Den vinst, som det holländsk-ostindiska kompaniet
skördade af sitt företag, var i början ofantlig,
helst det ej skydde något medel för att göra
kryddhandeln till sitt monopol. Den laddning, som
fem 1603 hemkommande fartyg medförde, utgjordes af
2 138 640 skålpund peppar, 14 007 skålpund kubeber,
167 550 skålpund kryddnejlikor och 27 057 skålpund
muskottblomma. Dessa varor hade i inköp kostat 588874
gulden. Inkomsten af försäljningen uppgick till
2 millioner gulden. Under sådana förhållanden kan
det ej förvåna, att aktieegarnas utdelning stundom
utgjorde 75 procent och till 1720 ej nedgick under
12Y2 procent.
Äfven till Amerika vände holländarna sina lystna
blickar, och redan 1621 uppstod ett annat, det
Vestindiska kompaniet, som i början endast idkade
handel, men sedermera äfven uppträdde eröfrande. Det
grundade kolonier i Nordamerika, besatte flera
Vestindiska öar, inträngde i Brasilien och hade till
1635 satt sig i besittning af alla kustprovinser
emellan Bahia och Amazonflpdens mynning. Dess
rike blef dock mindre varaktigt än den ostindiska
systerns. Besittningarna i Nordamerika gingo förlorade
till engelsmännen, i Brasilien togo portugiserna åter
mod till sig, och efter ett långvarigt krig måste
kompaniet till dem återlemna detta land, om än mot
ett skadestånd af 8 millioner gulden. Endast i Guyana
bibehöllo sig holländarna, och denna koloni, der
socker-, kaffe-, bomulls- och indigoplantager anlades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
