Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frankrike - England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERLDSHANDELNS UTVECKLING UNDER DEN NYARE
TIDEN. 55
i Sydamerika fattade fransmännen fast fot. Cayenne
besattes, och odlingen, af bomull, socker, kaffe
och kakao visade sig snart lönande. Lika så slogo
de sig ned på de Stora och Små Antillerna, der de
fruktade Sjöröfvarna, flibustiererna, arbetat dem i
händerna. Guadeloupe och Martinique höra ännu i dag
till Frankrikes vigtigaste besittningar.
I Indiska hafvet bemäktigade sig fransmännen flera
vigtiga punkter,1 framför allt öarna Bourbon och
Mauritius. Slutligen sökte Frankrike under Colbert
äfven skaffa sig besittningar i Ostindien. Pondichery
blef dess första koloni på den främre indiska
halfön. Här var det dock mindre lyckligt, om
också eröfringen af engelsmännens vigtigaste
besittning Madras genom den djerfve Dupleix 1746
äfvensom de stora maktutvidgningar i Ostindien,
som denne ärelystne och skicklige statsman bragte
till stånd, en tid allvarsamt hotade det britiska
väldet. Engelsmännen bemannade sig dock, drefvo
fransmännen öfver allt tillbaka, och med Pondicherys
fall 1761 var det äfven slut på de franska planerna
om öfverväldet i Indien.
Vigtigare för Frankrike var Colberts med rätta prisade
förvaltning a£ landets inre angelägenheter. Alla
grenar af slöjdfliten, handeln och samfärdseln voro
föremål för hans omsorger. Han inkallade flitiga
och skickliga väfvare, i synnerhet holländska
ylleväfvare, gynnade den franska sjöfarten och
handeln genom bestämmelser rörande transito- och
mellanhandel!! och lyckades äfven bedrifva det så,
att handeln mellan moderlandet och dess Vestindiska
kolonier, som redan nu försågo nästan hela Frankrike
med socker, allt mer besörjdes af franska fartyg.
Den snillrike ministern skulle helt säkert bragt
Frankrike till en hög grad af industriel och
merkantil välmakt och storhet, om ej de kostsamma
och olyckliga krig, hvari landet störtades af dess
konungars hersklystnad, slutligen beröfvat det en
stor del af dess utländska besittningar, oberäknadt
hofvets vansinniga slöseri och förvisningen af några
millioner idoga reformerta arbetare, som utvandrade
till grannländerna och der införde många franska
slöjdgrenar. En del drog till och med ända till
det aflägsna Kaplandet och anlade vid Constantia de
berömda vinbergen. Derigenom blefvo de välgörande
följderna af Colberts bemödanden till stor del
tillintetgjorda.
England höll sig länge på afstånd från den
vesteuropeiska handeln. Ännu på hansornas och
nederländarnas tid utgjorde tenn, bly, ull,
hudar och skinn landets enda utförselvaror,
och äfven dessa hemtades af främlingarna sjelfva
och betalades dels med deras fabrikat, lärft, fina
kläden, sidenvaror m. m., dels med vin, kryddor, olja
o. s. v. Slöjd, handel och sjöfart voro försummade,
ja, de engelska konungarna, som upptogo tull af
de införda utländska varorna, gynnade af denna
orsak på allt sätt den utländska industrin och de
utländska köpmännen. De gåfvo dem en stor mängd
privilegier, som voro lika inbringande för dem,
som de verkade skadligt och förqväfvande på Englands
slöjdflit och handel. Småningom höjde sig visserligen
ylleväfverierna, till någon betydenhet, i synnerhet
sedan under Edvard III ett antal ylleväf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
