Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hufvudstädernas tillväxt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 SAMFÄRDSMEDLEN
I HUFVUDSTÄDERNA.
Framför allt är det de nordamerikanska städerna,
som förete en i sanning fabelaktig tillväxt. Der
för ett halft århundrade sedan röken från indianens
vigvam sakta ringlade upp i luften, der bolma nu
hundratals ång-skorstenar som lika många vitnen om
den nyare industrin; der infödingens båt sakta gled
fram öfver den stilla, rymliga bugten, der spegla sig
nu prakt-bygnader i vattnet, der finnas nu dockor,
fyrtorn och hamnar, der ligger nu den ena stolta
tredäckaren bredvid den andra och piska jätteångare
vattenytan till hvitt skum.
Amerikas städer ha växt med en hastighet, som vida
öfverträffar de europeiska städernas, om också ännu
ingen stad inom unionen uppnått våra europeiska
hufvudorters utsträckning och folkmängd. Denna
öfverraskande tillväxt åskådliggöres bäst genom
följande öfversigt:
Xew-York räknade 1850: Ä5 547 invånare och 1870:
1003000 invånare.
Philadelphia » » 340045 »
» » 960000 »
Baltimore » » 169054 »
» » 400000 »
Boston » » 136881 »
» » 240000
Neworleans » » 116375 » -
» » 210000
Cincinnati » » 115 436 »
» » 250 000
S:t Louis » » 77 860 »
» » 250 000 »
Chicago » » 29963 »
» » 340000 »
Vida långsammare, ehuru ej mindre stadig, har
tillväxten varit i Tyskland. Dresden, Köln, Breslau,
Hamburg, Stettin, Wien och i synnerhet Berlin ha
sett sin folkmängd betydligt ökad. Sistnämda stad,
efter den senaste politiska omgestaltningen utan
tvifvel Tysklands första, framstående i vetenskapligt,
industrielt och konstnärligt afseende, räknade 1688,
då den store kurfursten dog, 17500, 1797 166000,
1867 702000 och 1871 826000 invånare.
Men ännu förmår ingen annan plats täfla med
Storbritanniens hufvudstad vid Thames, denna stad,
som man träffande kallat »verldens hjerta». London
är jordens största och mest betydande stad och
hufvudpunkten för samfärdseln mellan hennes mest
skilda folk. Staden, som utbreder sig öfver fyra
engelska grefskap, har redan uppslukat hundra
närmare och fjermare byar och städer och beröfvar
så för hvarje år åt alla håll allt flera distrikt
deras sjelfständighet. Stadens längd utgör 12 (1,9
svenska) och bredden 10 engelska (1,5 sv.) mil; han
betäcker en yta af 122 engelska (2,8 sv.) qvadratmil
och har 528794 hus, i hvilka 4025659 menniskor bo,
medan 1600 invånarnas antal endast utgjorde 150 000.
Medan vi äro inne på detta intressanta kapitel, vilja
vi i förbigående nämna, att enligt den berättelse,
som Londons polischef, öfverste Henderson, med
anledning af sjahens af Persien besök 1873 afgaf,
Londons gator ha en sammanlagd längd af 6 612 engelska
(nära l 000 sv.) mil, hvaraf 3 623 engelska mil först
på de senaste tio åren tillkommit. För ordningens
upprätthållande sörja 10 712 poliskonstaplar, och
till stadens proviantering åtgingo 1872 bland annat
utom 150 000 ton (å 23,89 centner) kött, som slagtadt
infördes till staden, 243000 oxar, 1525000 får och
lam, 30000 kalfvar och 8500 svin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
