- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Sjunde bandet. Verldshandeln, dess utveckling, gång och medel /
188

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kanaler - Kanalväsendets utveckling - Amerikanska kanaler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Först nyligen ha planer uppstått att åter förse
honom med vatten, hvarvid man vill taga europeiska
vattenbyggare till råds.

Fartygen på kanalerna fortskaffades först med
hästar, nu mera använder man dock hufvudsakligen
ångkraft, emedan nutidens kanalbyggare förstå att
göra kanalbankarna så fasta, att vågsvallet ej skadar
dem. Till bogsering på kanaler föredrager man likväl
skrufångare, hvilka förorsaka långt mindre rörelse
i vattnet än hjulfartygen.

Kanalväsendets utveckling. I de nyare kulturstaterna
har kanalväsendet utvecklat sig temligen sent. Medan
holländarna och de norditalienska republikerna redan
under medeltiden bygde kanaler, var det först i den
nyare tiden andra folk började dermed. Då t. ex. i
Spanien under Karl V:s tid ett holländskt bolag erbjöd
sig att anlägga en kanal från Madrid till Lisboa,
afböjde det castilianska rådet förslaget såsom en
dödssynd, »ty Gud skulle ha skapat floderna Tajo
och Manzanares segelbara, om de varit ämnade till
sjöfart; att vilja förbättra hans verk vore uppenbar
hädelse». I andra länder saknade man allt begrepp om
vigten af ett kanalsystem. I Frankrike anlades Canal
du midi 1666–1681 under Ludvig XIV, men först i 18:e
århundradet började man med allvar gripa sig an med
saken. I medlet af samma århundrade följde England
exemplet och med sin vanliga drift, så att det redan
1820 hade segelbara kanaler till en längd af 2 590
engelska (390 svenska) mil.

Storbritanniens betydligaste kanal är Caledoniska
kanalen
, som går från Frith of Moray, en vik af
Nordsjön, till Loch Linnhe, hvars vatten står
i förbindelse med Atlantiska hafvet. En kedja af
långa, smala sjöar går i nordöstlig riktning genom
Skotland och behöfde blott förbindas genom kanaler
för att bilda den präktigaste vattenväg. Längden af
den sålunda, åstadkomna kanalen utgör från Inverness
till Fort William 9 1/2 svenska milr af hvilka 5,6
falla på sjöarna och 3,9 på kanalerna. Kanalens
djup, 17 fot, är visserligen betydligt, dock ej
tillräckligt för stora fartyg. Bygnaden, som kostade
22 600 000 kronor, började 1803 och var färdig 1822;
emellertid förmår det kolossala verket knapt betäcka
underhållskostnaden.

Amerikanska kanaler. Det amerikanska kanalväsendet är
egentligen de särskilda staternas ensak; men efter
det inbördes krigets slut började man behandla det
som en nationalangelägenhet med särskildt afseende
på krigets behof för att kunna med största möjliga
snabbhet föra fram nödiga försvarsmedel. Mississippi
står redan genom kanaler i förbindelse med de stora
sjöarna och dessa med oceanen.

Redan af naturen erbjuder Nordamerika med sitt herliga
flodsystem de präktigaste farleder för samfärdseln,
och man skulle ha väntat, att en befolkning,
som är glest spridd öfver det vidsträckta landet,
hade nöjt sig med de naturliga vattenvägarna. Men
detta låg ej i yankeens karakter. Strax efter
oafhängighetsförklaringen bildade sig flera bolag,
hvilka ville öfverdraga hela

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:19:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/7/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free