Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beskrifning af kanalvägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konstgjorda bankar går kanalen söderut genom Menzalesjön,
genomskär sedan platån El kantara (bron) och går genom
den lilla Baliasjön vidare söderut genom åsen El gisr,
som ligger 54 fot öfver hafvet och der betydliga
nedskärningar måst göras. Allt jemt bibehållande
samma riktning, går kanalen in i den blå Timsa-
eller Krokodilsjön, som före kanalens öppnande var
en öde saltgöl, men på hvars stränder nu en liflig
grönska börjar skjuta upp och der det täcka Ismailia,
kanalförvaltningens hufvudsäte, med kyrkor, moskéer,
bangård, embetsmännens och arbetarnas bostäder reser
sig. Denna stad, med sina regelbundna gator, gröna
platser och springbrunnar, som få sitt vatten från
sötvattenskanalen, är äfven ett verk af Lesseps.
Sedan man genomfarit TimsasjÖn, der kanalen, liksom
i Bittersjöarna, ej har några bankar, utan farleden
endast är utmärkt genom prickar, kommer man till
nedskärningen vid Tussum, der kanalen är sprängd
genom en kalkstensklippa, det svåraste arbetet på hela
linien. Här låg fordom det gamla Serapion. Fartygen
gå nu in i Bittersjöarna, der kanalen gör en krökning
åt sydost. Deras bäcken är så stort, att man ej kan
se land vid södra horisonten. Stränderna bestå af
öknar och begränsas blott i sydost af åsen Dsjebel
geneffe. Vid Bittersjöarnas begge ändar resa sig
fyrtorn af jern, 67 fot höga. Sedan han lemnat
dessa sjöar, går kanalen genom åsen Sjaluff och
kommer nu inom Röda hafvets ebb- och flodområde
för att slutligen vid Suez nå hafvet. Kanalrännan
fortsattes ytterligare öfver en tredjedels mil ut
i hafvet. Här är enligt traditionen det ställe,
der de af Farao eftersatta israeliterna gingo öfver
Röda hafvet, och här ser man äfven på afstånd Sinais
väldiga bergmassa. Suez, som före kanalbygnaden var en
eländig plats med endast 3 000 invånare, har nu vuxit
upp till en stad med 20 000 invånare. Här kostade
förr en skinnsäck sött vatten ända till 70 kronor;
nu deremot ditströmmar vattnet i outtömlig ymnighet:
Moses’ underverk synes förnyadt. Några särskilda
hamnarbeten behöfde här ej utföras, men en stor
torrdocka har blifvit bygd.
Kanalens hela längd från haf till haf utgör ungefär
15 svenska mil, djupet i medeltal 25 fot, som
det likväl synes vara nödvändigt att uppbringa
till 29 fot. Bredden vid vattenytan vexlar,
allt efter arbetets svårighet, mellan 195 och 337
fot. Bottenbredden är öfver allt blott 74 fot. Talrika
ställen finnas, der fartygen kunna gå om hvarandra,
men redan nu räcka de ej till för trafiken, och frågan
att göra kanalen bredare står på dagordningen.
I det hela kan man kalla verket lyckadt. I det
betänkande, som en kommission af sakkunniga engelsmän
i februari 1870 afgaf, heter det: »De flesta af
de inkast, som gjordes af dem, hvilka bestredo
möjligheten att åstadkomma en segelbar kanal, ha
genom verkligheten blifvit fullkomligt vederlagda.»
Den tyske generalpostdirektören Stephan afger
sitt omdöme om kanalen i följande ord: »Redan 1869
yttrade jag, att jag hvarken hör till tviflarna eller
entusiasterna i fråga om Suezkanalen. Jag betraktar
hufvudproblemet, möjligheten att åstadkomma en
segelbar kanal mellan de begge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
