Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Siler - Förbindelsen öfver kanalen mellan England och kontinenten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och snö tillföra marskländerna, skulle samla sig
bakom dammarna, uppsvälla och inom kort öfversvämma
hela poldern samt förvandla honom till ett ofruktbart
träsk. Man måste derför vara betänkt på att skaffa
sig ett beqvämt aflopp, hvarigenom vattnet obehindradt
kunde flyta ut i hafvet. Detta sker genom ett nät af
kanaler, som genomskära poldern och ha sitt utlopp
genom silerna.
En lång, rymlig kanal eller stoll går nämligen
tvärs igenom sjelfva dammen. Han är antingen beklädd
med bjelkar eller grofva plankor och i detta fall
fyrkantig, eller består han af huggen sandsten och är
i denna händelse täckt af ett tunnhvalf. Vid den yttre
mynningen vidgar sig kanalen och bildar försilen. I
denna befinna sig två väldiga, af ek timrade portar,
som blott öppna sig utåt. Vattnet innanför stöter lätt
upp dem och afrinner obehindradt, men så snart floden
kommer, trycker han med kraft på de öppna portarna,
dessa gifva efter för vattentrycket och stängas väl
igen. På detta sätt har floden sjelf spärrat vägen
för sig; äro dörrarna täta, kan ej en droppe tränga
igenom, hvarför äfven slussportarna kallas floddörrar.
Men silen afser ej blott att släppa igenom vattnet
innanför dammen. Han har äfven till ändamål att
möjliggöra sjöfart mellan kanalerna och hafvet eller
någon stor flod, t. ex. Elbe. Härtill kan man dock
blott begagna de större slussarna, och äfven dessa
kunna blott befaras af smala fartyg, så kallade
bockar, hvilka antingen ej ha någon mast eller kunna
taga ned honom. De vänta, tills portarna öppnat sig
och det höga vattenståndet tillräckligt sjunkit. Då
hala de sig hastigt fram eller låta draga sig igenom.
Oftast välja de för genomfarten den sista delen
af ebben, men måste då noga akta sig, att ej den
kommande floden öfverraskar dem, kanhända just när
de befinna sig midt emellan silportarna. Den kraft,
hvarmed dessa då slås igen, är så stark, att fartyget
ej kunde undgå att krossas.
Förbindelsen öfver Kanalen mellan England och kontinenten.
Den engelska kanalen är den mest befarna sjöled i
verlden; der segla fartygen fram på den stora turen
från öster till vester eller tvärt om, och der går
äfven oupphörligt samfärdseln från fastlandet öfver
till de britiska öarna. Men denna öfverfart, som
hundratusenden årligen göra, sker dock endast med
jemförelsevis små ångbåtar, som rymma blott en ringa
mängd passagerare och varor. Oafsedt anspråken på
snabbhet och säkerhet äro alla kanalbåtar hundra
år efter sin tid. Man kunde nu lätt använda större
ångare, men det fattas hamnar att mottaga dem i;
Calais, Boulogne och Ostende på fastlandet, Folkestone
och Dover i England kunna ej rymma stora ångfartyg.
För att afhjelpa denna olägenhet ha flera förslag
uppdykt, som alla bevisa, att den jättelikt växande
samfärdseln ej skyggar för något medel. Förr eller
senare skall säkerligen äfven det ena eller andra
förslaget bli satt i verket, och vi skola derför
redogöra för de vigtigaste, emedan de ej blott
utgöra bevis på mensklig skarpsinnighet, utan äfven
i en eller annan form torde bli använda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
