Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marknadernas ursprung ur kyrkliga fester - Leipzigmässan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
postväsendets förbättring och jernvägarnas uppkomst
ha personer och varor lättare att sammanträffa;
handelsagenten genomreser med prof och mönster hela
landet, så att köparen och fabrikanten oafbrutet stå
i förbindelse med hvarandra, medan de förr blott
träffades en eller ett par gånger om året för att
uppgöra sina affärer.
Kreditväsendet har derigenom blifvit ett annat; order
kunna nu dagligen, äfven om afståndet är aldrig så
stort, göras i bref eller med telegraf, och för vår
tid med dess högt utvecklade system af samfärdsmedel
ha marknaderna nästan blifvit en anakronism. Blott få,
genom sitt läge framstående platser, såsom Leipzig,
ha förmått bibehålla sin gamla dragningskraft och
till och med blomstra upp på nytt.
Leipzigmässan härleder sig från vallfartstiderna
och de gamla kyrkmässorna; det ännu qvarstående
bruket att in- och utringa marknaden hänvisar derpå. I
början hade Leipzig blott två mässor, hvilka sannolikt
uppstodo på markgrefven Konrad den stores tid. Otto
den rike stadfäste dem 1178 och bestämde, att
de skulle hållas vid påsk- och mikaelitiden. 1459
tillade kurfursten Friedrich nyårsmässan, som dock
aldrig vann samma betydenhet som de begge andra. De
tyska kejsarna bekräftade privilegierna, och så äfven
påfven Leo X, hvilken 1514 förklarade: »Om någon
skulle djerfvas bry ta häremot, må han veta, att han
derigenom ådrager sig Guds och de heliga apostlarna
Petrus’ och Paulus’ vrede och onåd.» Alla krig, som
öfvergått Tyskland, ha blott för en tid förmått verka
förlamande på leipzigmässan, och hon häfdar ännu sin
plats som en af verldens förnämsta marknader. Under
mässtiden vimlar staden af främlingar från de mest
skilda håll, som på en dag ofta uppgå till mer än 40
000 och ej sällan betala 2 000 till 2 500 thaler (5
400-6 750 kronor) i hyra för en rymlig bod. Utom alla
europeiska länder äro Nordamerika och hela orienten
långt in i Mindre Asien här representerade. Bredvid
juden från Moldau med hans spetsiga skägg ses greken
och armenern, turken och matthandlaren från Bagdad.
Leipzigmässan räcker i flera veckor. Hon börjar
med »engros- eller läderveckan», hvarunder klädes-
och skinnaffärer uppgöras. Amerika, Ryssland och
norra Europa skicka till Leipzig hudar och skinn till
ett värde af nära tre millioner kronor; på tre till
fyra dagar är allt såldt. Hela Hainstrasse är under
marknaden förvandlad till ett jätteupplag, hvarifrån
en god del af verlden, orienten, östra Europa, delar
af Amerika och länderna vid Medelhafvet, förses med
sitt behof af kläde; klädeslagret utgöres af minst
100 000 stycken till ett värde af öfver 8 millioner
kronor, till största delen kommande från Tyskland
och Nederländerna.
Ännu betydligare är pelshandeln; ingen plats på
jorden gör i denna väg en så storartad omsättning
som Leipzig. Alla varor af detta slag, som under
föregående vinter samlats i Tyskland, Ryssland,
Sibirien, Nordamerika och England, taga vägen hit. I
medeltal komma årligen till leipzigmässan 4 millioner
har-, 400 000 sjubb-, 70 000 bäfver-, 450 000 mård-,
160 000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
