Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leipzigmässan - De svenska marknaderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hermelin-, 40 000 sobel-, 2 millioner bisam-, 50 000
sal- och 6 000 björnskinn. Hela skinntillförseln
har ett sammanlagdt värde af omkring 17 1/2 millioner
kronor eller ungefär tredjedelen af hela jordens
årliga afkastning af denna vara, så vidt hon kommer
i den utländska marknaden. Marknadshandeln med
europeiska pelsvaror ligger i mer än tusen händer;
handeln med utländska skinn deremot räknar färre,
men så mycket mera betydande försäljare. Så har
den stora mängden af ryska och sibiriska skinnvaror
kanske knapt tretio egare, den ännu större massan af
pelsvaror från Nordamerika måhända blott femton. Men
några af dessa senare omsätta under leipzigmässan
för nära äialfannan million thaler.
Utom de redan nämda varorna förekomma i handeln
garn, råsilke, för 10 millioner thaler (27 millioner
kronor) linne- och bomullsvaror, jern, korta varor,
ur, glas, porslin o. s. v. Som de statistiska
tabellerna utvisa, är mässhandeln i Leipzig i det
hela stadd i tillväxt. 1867 utgjorde införseln af
tullpligtiga och tullfria varor 815 000 centner,
steg 1869 till 903 000, men sjönk 1870 till 849
000 centner.
Med engrosveckan äro hufvudaffärerna afslutade, och nu
börjar med »böttcherwoche» (tunnbindarveckan) de små
affärerna. Då blir det lifligt på marknadsplatsen,
och staden liknar ett enda ofantligt klädstånd,
med musikanter, lotterier, underbarn, menagerier,
karuseller, hasardspel, björnförare o. s. v.
Visar än särskildt mässan i Leipzig en tillväxt,
gäller detta dock ej i allmänhet om de tyska
marknaderna. Ehuru mässhandelns aftagande särskildt
under åren 1870 och 1871 väsentligt kan tillskrifvas
det franska krigets störande inverkan, kan det dock
ej nekas, att mässornas betydelse för samfärdseln allt
mer aftager. Handeln med utländska varor, i synnerhet
manufakturvaror, hvilken förr på mässorna spelade en
vigtig rol, har nästan alldeles upphört.
I jemförelse med Leipzigs äro mässorna i Frankfurt
am Main, Braunschweig och Frankfurt an der Oder
mindre betydande; deras tid är förbi. Frankrike har
berömda marknader i Beaucaire vid Rhône och i Lyon,
Italien i Sinigaglia och Bergamo, Spanien i Ronda,
Turkiet i Usundsjova.
De svenska marknaderna ha sett sina bästa dagar, och
likväl var det i långa tider omkring dem, som vårt
handelslif hufvudsakligen rörde sig. Ännu finnas de
väl qvar, men tätare förbindelser och en lifligare
samfärdsel genom ångbåtar och jernväg ha i mellersta
och södra delarna af landet gjort dem obehöfliga,
och de stora marknaderna, som räkna sina anor långt
inifrån medeltiden, äro nu mera blott en skugga
af hvad de ännu for några årtionden sedan voro. I
Norrland deremot med dess långa afstånd ha de allt
jemt, i synnerhet i de öfre bygderna, qvar en god
del af sin gamla liflighet och betydelse, och på
vintermarknaderna i lappmarkerna kan man ännu se en
bild af deras äldsta karakter.
Huru de i likhet med marknaderna på kontinenten
uppvuxit ur kyrklig grund, ha vi redan erinrat,
och namnet mässa, som de flesta af dem bära,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
