Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjöfarten i medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om bord, men var dock tillräckligt stor för att rymma
90 man och lifsmedel for en lång resa. Det fartyg,
hvarpå det vestra halfklotets odödlige upptäckare
anträdde sin färd, hette Santa Maria, de begge andra
La Pinta och La Niña. I medeltal tillryggalade
dessa fartyg en knapp half svensk mil i timmen;
från Palos till San Salvador behöfde Colombo 70 dagar.
Med Amerikas upptäckt tog sjöfarten ett jättesteg
framåt, och Cristoforo Colombo lade grunden till den
spanska sjömakten. Efter denna stora händelse var det
helt naturligt, att sjöfarten skulle draga sig till
Atlantiska hafvet. Medelhafvet, som så länge varit
skådeplatsen för hennes utveckling, förlorade sin
gamla glans, och om äfven de kraftiga nationer, som
bodde vid dess stränder, hindrade det att nedsjunka
till ett blott inhaf, var dock spiran taget ifrån
det. Ställningen var nu blifven en annan än i 14:e
århundradet, då italienarna, i synnerhet venezianerna,
genoveserna och pisanerna, hade handeln öfver
Konstantinopel ända långt in i Asien fullkomligt i
sina händer och intet annat folk kunde täfla med dem.
Denna förändring i sjöfartens utsträckning inverkade
naturligtvis äfven på fartygens bygnadssätt. Ty i
sjöstaterna vid Atlantiska hafvet utvecklade sig
småningom de former, i hvilka vi redan skåda urtypen
till våra nu varande fartyg, medan man i Medelhafvet
höll fast vid det gamla sättet, d. v. s. jemte segel
brukade åror långt in i 17:e århundradet. Då turkarna
eröfrade Konstantinopel, islam utbredde sig öfver den
grekiska överlden och barbareskstaterna på Afrikas
norra kust vunno stor betydenhet, bygde dessa folk
sina fartyg efter venezianernas och genovesernas
mönster. Från masterna vajade flaggan med halfmånen,
och en lång, vid bogen fäst sporre satte de turkiska
galererna i stånd att instöta motståndarnas bordplankor.
Denna form på fartygen fortfor länge att vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
