Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upptäckternas tidehvarf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppkallade sundet vid Amerikas södra spets, Hernando
Cortez eröfrar 1519 Mejico, aztekernas land, Pizarro
1526-1531 Peru, medan tyska köpmansfurstar, welserna
i Augsburg, låta sina krigskaptener Alfinger och
Federmann eröfra Venezuela, som de ända till 1558
behålla.
Dessa upptäckter satte Europa i en feberaktig
rörelse. Törsten efter guld och längtan efter
äfventyr lockade en stor mängd till de nya underbara
länderna, der man efter de svindlande berättelserna
drömde sig ett paradisiskt lif utan möda och arbete
och med öfverflöd på alla njutningar. Illusionen
blef dock snart skingrad, och krig och sjukdomar
bortryckte många af dessa fantaster. Det oaktadt
steg utvandringsströmmen till den nya kontinenten
allt mera, och sedan anspråken inskränkt sig inom
förnuftiga gränser, utvecklade sig småningom ett
lifligt varuutbyte. Man uppsökte allt flera nya
vägar till Amerika, och sedan man för de hindrande
ismassorna uppgifvit tanken att genom nordvestra
genomfarten uppnå Indien, började man i nordostlig
riktning söka det efterlängtade målet. Engelsmännen
Willoughby och Chancelor kommo på dessa resor
till Rysslands norra kuster och landade i Hvita
hafvet på det ställe, der nu Arkangelsk ligger. I
engelsmännens spår följde holländarna, hvilka äfven
omkring norra Asien, hvars utsträckning då ännu var
obekant, ville söka uppnå Kina och Indien. Sjöfararen
Barent eller Barents (en förkortning af Barentszoon)
gjorde 1594 och 1596 fåfänga försök att komma
fram mellan Novaja semljas båda öar eller omkring
dess norra spets, och det senare året, sedan han
upptäckt Spetsbergens ögrupp, blef han vid norra
ändan af Novaja semlja infrusen och måste med sjutton
följeslagare i ett brädskjul öfvervintra på dessa
ogästvänliga kuster. Då skeppet ej kunde komma lös ur
isen, vågade manskapet sig i två båtar ut på hafvet
och lyckades slutligen efter utståndna svåra lidanden
och faror uppnå fastlandet. Men Barent och sju af
hans kamrater voro ej mer bland de lefvandes antal.
De fruktlösa försöken att på en nordostlig väg uppnå
Indien uppgåfvos slutligen, och upptäcktsifvern vände
sig till det ännu mindre bekanta Söderhafvet. I
medlet af 16:e århundradet grundades Englands
sjömakt. På Henrik VIII:s tid (1509-1547) bygde man
väldiga tredäckare med fyra master, höga akter- och
förkastell samt formligen späckade med kanoner. Den
vigtiga uppfinningen af styckeportar härleder sig dock
från en fransman, Decharges. Redan 1503 hade Englands
första stora krigsskepp, Great Harry, lupit af stapeln
i Portsmouth. Med sådana skepp drogo engelsmännen
nu ut på oceanens okända rymder. Som verldsomseglare
utmärkte sig i synnerhet amiral Francis Drake, hvilken
till belöning för sina djerfva bragder och särdeles
för sin kraftiga medverkan till spanska armadans
förstöring äfvensom för sina upptäcktsresor blef af
drottning Elisabeth slagen till riddare, hvilket med
mycken högtidlighet skedde om bord på hans skepp. Till
berömda holländska upptäckare och sjöfarare räknas
Schouten och Jakob le Maire (1615-1616), hvilka först
kringseglade Kap Horn och gjorde upptäckter i Söderhafvet,
samt den store Abel Tasman 1642, hvilken vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
