Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeppsbygnadskonstens utveckling i norden och särskildt i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med ledning af himmelskropparna redan långt tillbaka
i den förhistoriska tiden, men alla försök att
upptäcka skeppsbyggeriets ursprung och fästa äran af
uppfinningen, om ej vid någon viss person, åtminstone
vid någon särskild nation, ha varit fåfänga.
Verldens beherskare, romarna, hvilka först under sina
strider mot Kartago fingo erfara olägenheten af att
ej vara herrar på sjön, skapade sig en flotta efter
mönstret af ett väderdrifvet kartagiskt fartyg och
krossade dermed sin farliga medtäflares sjömakt. De
egde väl sedermera både under den återstående
republikanska och under kejsartiden mäktiga flottor,
men deras håg låg åt ett helt annat håll, och någon
sjelfständig utveckling erhöll ej hos dem sjöväsendet.
Deremot fans redan under vår tidräknings första
århundraden en egendomlig skeppsbygnadskonst i de
skandinaviska länderna. Sagorna förvara väl många
berättelser om de gamla nordbornas sjöfärder,
hvilka omisskänligen intyga, ej allenast att
dessa hafvets söner utsträckt sina vågsamina
färder till vidt aflägsna trakter, utan äfven
att deras förmåga att bygga och begagna skepp var
ganska anmärkningsvärd. Men dessa berättelser och
skildringar röra dock endast en jemförelsevis senare
tid, århundradena närmast före och efter kristendomens
införande i norden. Anda till den senaste tiden hade
man deremot ingen kännedom om : skeppen under den
äldre jernåldern, de första åtta århundradena efter Kr.
1863 fann man emellertid i en torfmosse vid Nydam i
Sönderjylland stora och välbygda båtar tillsammans med
romerska mynt, präglade 217 e. Kr., och fornsaker, som
på det otvetydigaste visa, att dessa fartyg legat der i
mer än 1 500 år.
Närstående teckning visar en präktig ekbåt för
28 åror, 80 fot lång mellan stäfvarnas yttersta
spetsar och 11 fot bred midskepps. Han är bygd
på klink af 11 väldiga ekplankor, hvaraf den 48
fot långa bottenplankan är arbetad ut ur ett enda
trä. Springorna mellan plankorna äro tätade med
ylletyg och en beckig klibbig massa. Bordläggningen
har med basttåg varit bunden fast vid spanten. Båtens
form påminner om den beskrifning på svionernas skepp,
som Tacitus gifvit endast några mansåldrar före den
tidr då nydamsbåten bygdes.
Bredvid den nu beskrifna ekbåten fans en annan af furu,
hvars 53 fot långa bottenplanka i hvardera ändan slutade
med en starkt framskjutande spets, som legat under
vattenlinien och troligen varit jernbeslagen. Han har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
