Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeppsbygnadskonstens utveckling i norden och särskildt i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stor del utgjordes endast af ett slags handgevär.
Man känner ej detta skepps storlek, men Sveriges
störste skeppsbyggmästare, Chapman, har på ett
sinnrikt och öfvertygande sätt beräknat, att det
troligtvis varit omkring 164 fot långt och 42 fot
bredt. Oaktadt både detta och flera andra skepp gingo
förlorade 1564, och fastän kostsamma rustningar och
krigsoroligheter i flera år tärt på landets krafter,
drefvos dock skeppsbyggerierna med sådan ifver,
att mot slutet af 1564 endast i Stockholm funnos 65
större och mindre krigsskepp,, utom hvad som bygdes
i Kalmar, Vestervik, Helsingfors, Åbo, Viborg och
Elfsborg. Sedan dess förflöto ett par hundra år,
innan skeppsbygnadskonstens hos oss fick åtnjuta någon
större omvårdnad. Visserligen gjorde Karl XI stora
bemödanden att anskaffa en betydlig örlogsflotta,
men man kan dock ej säga, att skeppsbyggeriet sedan
Erik XIV:s tid gjort några väsentliga framsteg
här i riket, förr än Chapman från medlet af förra
århundradet till sin död 1808 arbetade i detta yrke,
hvilket genom hans snille och outtröttliga verksamhet
från ett simpelt handtverk höjdes till en på djupa
vetenskapliga beräkningar grundad konst.
Fredrik Henrik af Chapman föddes i Göteborg den 9
september 1721. Son af holmmajoren derstädes Thomas
Chapman och hans hustru Susanna Colson, dotter af
skeppsbyggmästaren William Colson i London, syntes
Chapman redan från födseln bestämd för den bana,
på hvilken han, under mer än två tredjedels sekel
gagnade sin samtid och hos efterverlden beredde sitt
namn en ärofull hågkomst. Efter att redan vid 19 års
ålder på eget ansvar ha bygt en spaniefarare,
reste Chapman utomlands, der han som simpel
skeppstimmerman skaffade sig en grundlig praktisk
insigt i sitt yrke. Återkommen till fäderneslandet,
inrättade han ett eget skeppsvarf i Göteborg, men
inseende nödvändigheten att till sin praktiska
erfarenhet foga teoretisk grundlighet, om han
skulle lyckas höja sitt kära yrke till en högre
ståndpunkt, begaf han sig åter utomlands för
att i Holland, England och Frankrike inhemta
kunskaper i experimentalfysik och skeppsbyggeriets
öfriga hjelpvetenskaper samt kännedom om sjelfva
skeppsbygnadskonstens utveckling i dessa länder. Vid
sin återkomst till Sverige 1757 inträdde Chapman
i statens tjenst som underskeppsbyggmästare vid
örlogsflottan och erhöll såmedelst en för sitt
snille passande verksamhet. August Ehrensvärd, den
svenska skärgårdsflottans skapare, kunde ej finna
en skickligare hand att utföra sina planer, och på
krigsskepp af förut okänd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
