- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Sjunde bandet. Verldshandeln, dess utveckling, gång och medel /
334

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fartygets upptackling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kryssmärsseglet, kryssbram- och
kryssöfverbramseglet. Gaffelseglet på mesanmasten
kallas rätt och slätt mesan, utanför hvilket
stundom begagnas ett läsegel, kalladt drifvare;
öfver mesanen sitter gaffeltoppseglet. Vid
mesanmastens stag, mellan honom och stormasten, sitta
mesanstagseglet, äfven kalladt apa, krysstäng- och
kryssbramstagseglet. I stället for seglen på stor- och
mesanmastens undre och stängstag har man gaffelsegel
på fock- och stormasterna, hvilka då kallas gaffelfock
och gaffelapa. Enär stagseglen ej sitta tvärs öfver
fartyget, utan i dess längdriktning, användas de
egentligen endast, då vinden kommer från sidan.

Om storleken af ett fartygs segel kan man göra sig en
föreställning, då vi säga, att på ett första klassens
krigsfartyg om 120 kanoner storseglet är 100 fot
bredt och 47 fot högt, alltså har ett ytinnehåll af
4 700 qv.-fot, medan dess minsta segel redan mäter
öfver 550 qv.-fot.

Till stöd för master, stänger och rår, till seglens
handterande och tyngders uppbärande tjenar tågverket.

Verkstäderna för tågverkets färdigande,
repslagerierna, bestå hufvudsakligen af reparbanan
och tjärhuset. Som material begagnas förnämligast
hampa. Äfven kan härtill användas bastet af
fikon- eller af kokosträdet. En ostindisk växt,
jute, äfvensom en på Filippinerna växande musaart,
hvars fibrer äro kända under namn af manilagräs,
lemna ett lätt tågverk, som har fördelen att flyta på
vattnet. Utom rysk hampa, som här i Sverige allmänt
begagnas, erhållas goda hampsorter från Italien,
Amerika, Kina och Nya Zeeland.

Hampfibrerna spinnas till trådar, kabelgarn, flera
kabelgarn slås till en dukt, 3 eller 4 dukter till
en tross. På detta sätt tillverkadt tågverk kallas
trosslaget. Kabelslaget tågverk tillverkas
på samma sätt som trosslaget, eller så att dukterna
först utdragas till bestämd längd och sammanslås
till trossar, som få namn af kardeler. Tre sådana
sammanslagna kardeler kallas en kabel. För att bättre
motstå väta och solsken är nästan allt tågverk tjäradt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:19:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/7/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free