Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jernfartygen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jernet med tiden förlorar något genom röstning,
hvarigenom plåten af sig sjelf blir tunnare. A
andra sidan åter skall fartyget ej göras onödigt
tungt, hvarför man måste söka en lagom medelväg. Vid
jerntillverkningen användas nu för tiden åtskilliga
förfaringssätt, genom hvilka man erhåller en metall,
som i godhet kommer stålet mycket nära; han kan med
lätthet böjas, smidas och vällas, och styrkan hos
deraf tillverkade plåtar är nära dubbelt så stor som
hos vanlig jernplåt. Priset är ungefär tre gånger så
högt, men fördelarna, som uppstå af plåtens mindre
vigt (föga mer än hälften af den andra), uppväga den
större kostnaden. Vid jernskeppsbygnad kallas detta
slags plåt städse stålplåt.
Vid plåtarnas påläggande förfares på olika sätt. Ett
sätt är att, som på ett golf, låta alla kanter, så
väl de lod- som vågräta, stöta emot de närliggande,
hvilket naturligtvis förutsätter, att alla dessa
kanter äro högst noggrant arbetade. De sålunda bildade
fogarna tätas genom underlagda plåtribbor. Detta
arbetssätt, vid hvilket de yttre nitnagelshufvudena
alltid försänkas, ger en fullkomligt slät yta
utan alla ojemnheter och användes derför gerna
vid öfvervattensbygnaden på sådana fartyg, som
man vill ge ett prydligt utseende. Här, liksom
vid alla andra plåtläggningssätt, låter man den
ena plåtgångens lodräta skarfvar skjuta förbi
de närliggande gångarnas, liksom vid träfartygs
kopparförhydning. Ett annat sätt, hvaraf man nu ofta
betjenar sig, är det samma, som användes vid den
allra enklaste brädbeklädnad. Man fastsätter
nämligen vid fartyget först vågräta gångar med lemnade
mellanrum, något smalare än sjelfva gångarna. Derefter
betackas dessa mellanrum med nya rader gångar,
hvilka helt och hållet hvila på de undre och ej
beröra spanten. Emedan de sålunda ligga högre,
måste de på insidan ha fyllningar af jern, hvilket
äfven är fallet med de taktegellikt på hvarandra
lagda plåtarna, hvilka senare dock endast behöfva
kilformiga fyllningar vid den ena kanten.
Hvarje plåt fastsättes nu längs alla fyra
sidorna med nitnaglar, hvilka, om dubbel nitning
användes, förekomma i två rader. Genom de många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
