Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jernfartygen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nithålen försvagas plåtarna betydligt på dessa ställen,
och häri ligger jernbygnadens svaga sida. Af
hvad som blifvit sagdt, har läsaren funnit, att vid
plåtbeläggning förekomma två slags nitning: det ena,
då nageln blott går genom en plåt för att fästa honom
vid spanten och deras mellanstycken, det andra, då
två på hvarandra liggande plåtkanter förenas genom
nageln. Vid fullkomligt jemn bordläggning kan endast
det förra fallet ifrågakomma, vid all annan användas
deremot båda om hvarandra.
Plåtbeläggningen sker nedifrån uppåt. Man lägger
en plåt på det ställe på spanten, der han skall
ha sin plats, fäster honom till en början medelst
skrufvar m. m., efterser, om kanter och bugt passa
in med de närgränsande plåtarnas, samt afhjelper
möjliga felaktigheter. Derefter märker man efter
de i spanten redan befintliga hålen på plåten
ut ställena för de motsvarande hålen, pressar ut
och borrar dessa samt fastnitar slutligen plåten
för godt på, sin plats. Vid detta arbete äro tre
personer syselsatta: två nita utombordsr medan den
tredje håller emot invändigt. Nitnaglarna insättas
inifrån utåtr hvarför ock ugnarna for glödgningen
måste befinna sig inuti fartyget. Alla dessa naglar
skola nämligen i glödgadt tillstånd bringas på ort
och ställe och der fastslås i en hets, ty det minsta
dröjsmål vållar ett misslyckande. Först drifves från
båda sidor en slät stålbult genom nithålet för att
göra det jemnt för den efterkommande glödgade nageln,
hvilken så skyndsamt som möjligt måste föras genom
sidan och plattas till utifrån. Först genom hans
sammankrympning vid afkylningen stegras nitens
sammanhållande kraft till sin största höjd.
Vid jernskeppsbygnad användas äfven nitmaskiner,
hvilka ljudlöst och hastigare, än med handkraft är
möjligt, pressa in naglarna på deras plats. Ty värr,
är dock deras praktiska användbarhet inskränkt,
emedan, som man lätt kan förstå, det ej är möjligt
att uppställa en maskin, och dertill en, som drifves
med ånga, på alla ställen om bord på ett fartyg och
flytta honom allt efter arbetets framskridande. Den
vida största delen af plåtläggningen sker derför
medelst handkraft.
Till slut sker äfven drifning, här kallad diktning,
ehuru på helt annat sätt, än vid träfartygens
bordläggning tillgår. Som nämdt är, stöta antingen
plåtkanterna stumt emot, eller ligga de öfver
hvarandra. Arbetet utföres af två personer. Den ene
låter en tung hammare falla på en mejsel, som den
andre håller mot plåten och så småningom flyttar
vidare. Stöta plåtkanterna stumt emot hvarandra,
sättes mejselns egg just i fogen mellan de båda
plåtarna och en skåra upphugges, som sedermera fylles
med jernkitt. Ligga kanterna deremot på hvarandra,
hugges skåran i sjelfva kanten, alltså i plåtens
genomskärning, och nära den undre plåten, allt i
afsigt att den mellanliggande delen af plåtkanten
genom trycket af mejseln skall ännu fastare pressas
mot sitt underlag och alla ojemnheter sålunda
undanrödjas.
Till hvilken utsträckning jern skall användas i fråga
om fartygets öfre delar, luckor, dörrar, trappor och
dylikt, beror naturligtvis på tycke och smak. Man har
t. ex. jernångfartyg med hjulhus af både trä och jern. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
