Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Segel och roder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra sida. Det fins således alltid två hvarandra
motsatta vindar, som i rät vinkel gifva lika
god fart, antingen man seglar i den ena eller
andra riktningen. Ett fartyg således, som ämnade
sig rakt vesterut till Amerika och hade till sitt
förfogande en sydlig vind, skulle dermed hjelpa sig
förträffligt. Vände nu fartyget om samma väg, hade
det ingenting emot att finna samma, vind stående; ty
som han nu träffade dess segel från höger, behöfde
det blott ställa om dem för att lika beqvämt göra
återfärden. Hade under tiden en nordlig vind blåst
upp, skulle han fullkomligt lika bra drifva fartyget
österut till hemmet, och i detta fall behöfde det
ej vidtaga den minsta förändring med sina segel,
ty nordanvinden skulle nu träffa det från venster,
alldeles som förut sunnanvinden. Häraf förklaras
äfven, huru två skepp kunna nyttja samma vind till
alldeles motsatta kurser, så att de, som dagligen
händer, möta hvarandra på sina resor. Det ena begagnar
vinden som venster, det andra som höger sidvind. Ett
fartyg, som saknar rår och blott för trekantiga eller
trapetsformiga segel, ja, äfven den minsta båt med
ett enda segel, följer samma fysikaliska lagar som
tremastaren med sin tunga, segelrustning.
Ett fartyg, hvars rår med vidhängande segel
sitta rakt tvärskepps, kan naturligtvis ej i
denna ställning göra något bruk af en sidvind,
då han blott skulle träffa seglens kanter. Rår
och segel måste således först vridas så långt mot
vinden, att de komma i den fördelaktigaste sneda
ställning till honom. Vridningen sker genom halande
af de tåg, hvilka som brassar äro fästa vid
råändarna och som skot och halsar vid seglens nedre
hörn. Hvarje tåg löper öfver ett skifgatt eller ett
block, som håller det qvar i den sträckning, det
erhållit. Vid rak sidvind skola nu, som lätt inses,
seglen verka fördelaktigast, när de ställas så, att
de skära midt i tu den räta vinkel, som fartygets
kurs och vindens riktning bilda med hvarandra. Ett
fartyg, som t. ex. med sydlig vind vill segla
vesterut, brassar således rår och segel i riktningen
sydvest till nordost, således fyra streck, som
sjömannen uttrycker sig, hvars kompass utom den
vanliga gradindelningen innehåller en annan sådan i 32
väderstreck eller streck, af hvilka således 8 falla på
hvarje fjerdedel af cirkeln. Med denna segelställning
drifver sålunda den nämda vinden fartyget framåt,
medan den motsatta, från nordvest till sydost, skulle
drifva det bakut. Deremot vore den senare ställningen
den enda riktiga, om det blåste nordlig i stället
för sydlig vind.
Kunna således två fartyg på grund af olika segelställning med samma vind
segla i motsatta riktningar, kan man lätt beräkna, hvad följden blir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
