Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Faror och äfventyr på sjön - Stormmanöver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
närvarande befinner det sig ännu inom de föränderliga
vindarnas område, och der kan det hvilket ögonblick
som helst råka ut för något missöde. Ännu ilar
fartyget framåt med god vind och för fulla segel. Men
vinden, kultjen, och hans tryck på seglen växa allt
mer, segelytan måste således minskas, d. v. s. de
lätta seglen beslås och de svårare refvas, först de
öfversta och sedan efter behof allt längre ned ända
till underseglen. Att refva seglen är under sådana
omständigheter ett ganska svårt arbete, men derför har
ock den unge sjömannen hundrade gånger fått inöfva
det för att, när det gäller, kunna verkställa det
oklanderligt. Knapt äro de nedersta delarna af ett
segel lossade och uppdragna, förr än vinden fattar uti
det och slår det mot stänger och mast, så att hela
fartyget skakar dervid. Men viga och modiga äntra
matroserna upp i masterna ända dit, der rårna hänga
i grofva tåg tvärs öfver skeppet. I begge ändarna
och på midten af rårna är en slak lina, pertlinan,
fastgjord, som tjenar till stöd för fötterna. På
denna lina går ett halft dussin matroser stadigt
och säkert ut till rånockarna, oaktadt vinden
kastar det fladdrande seglet fram och tillbaka,
linan gungar under deras fötter och fartyget vid en
sådan höjd rullar mycket starkare än på något annat
ställe. Andan af storrån dyker till och med ned i
den upptornade vågen, och matrosen slungas henne till
mötes, men böjd öfver rån och obekymrad om stigandet
eller fallandet, rycker han seglet undan vinden,
vecklar ihop och fästgör det, och på några minuter är
det farliga arbetet verkstäldt. För öfrigt har man nu
mera anstalter, hvarigenom seglet refvar sig sjelft:
omkring rårna äro nämligen kettingar lagda sålunda,
att man blott behöfver draga på dem, för att rårna
skola vrida sig omkring. Derigenom bli de dock
betydligt mera belastade, och hoprullningen fordrar
stor uppmärksamhet. Detta i förening med kostnaden har
gjort, att saken ej blifvit så allmänt antagen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
