Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det lagliga sjöröfveriet - Sjöröfveriet i de östasiatiska farvattnen - Strandröfveriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan skada en hel marin, visade den beryktade
sydstatskaparen Alabama, som under sin befälhafvare
Semmes uppbragte långt öfver hundra unionsfartyg och
förstörde egendom för flera millioner dollar.
I den på fredskongressen 1856 mellan sjömakterna
afslutna traktat, som är känd under namn af
sjökonventionen i Paris, stadgades förnämligast,
att kaperi genom pirater ej vidare får ega rum,
att neutral flagga skyddar fiendtligt gods, med
undantag af krigskontraband, och att en blokad blott
då är giltig, när han är effektiv, d. v. s. när man
verkligen förmår hindra handelsfartygs tillträde till
en genom utanför liggande krigsskepp blokerad hamn.
Något förslag om att afstå från det lagliga
sjöröfveriet väcktes dock ej här, och så väl året
1864 som 1866 och 1870 har gifvit oss exempel
på detta barbariska bruk. Det förstnämda året,
under tysk-danska kriget, uppbragtes många tyska
handelsfartyg af danska örlogsmän, förklarades som
goda priser och såldes i Kjöbenhavn, 1866 plundrade
österrikare och italienare hvarandra i Adriatiska
hafvet och förlamade sin egen handel, och 1870–1871
bortyogo fransmännen många tyska och den tyska
korvetten Augusta vid mynningen af Garonne flera
franska handelsfartyg.
Sjöröfveriet i de östasiatiska farvattnen. Om de
europeiska makterna på detta sätt till ömsesidig
skada fasthålla vid detta barbariska bruk, huru
kan man då rimligen förebrå de östasiatiska folken,
att de ännu framhärda i sitt inrotade sjöröfveri,
som hos dem är en nationalpassion och som de från
sin ståndpunkt anse som ett lagligt nödvärn mot de
europeiska inkräktarna? Vi ha redan förut visat, huru
nära sjöröfveriet sammanhänger med de östasiatiska
folkens lynne, och våra dagar lemna allt jemt nya
bevis på den skada, den fredliga samfärdseln i dessa
farvatten deraf lider. Dessa trakters sjöröfveri,
sorn holländare och engelsmän förgäfves sökt utrota,
har blifvit så farligt derigenom, att på den senaste
tiden enskilda européer och amerikaner stält sig i
spetsen derför. Kineserna äro dock de, som lemna
största bidraget till detta hafvets plågoris och
derigenom mest skada sitt eget land. Sedan Kina öppnat
sina hamnar för främlingar, .mottar det årligen
från Europa och Nordamerika millioner i silfver,
för hvilka det i stället lemnar te, bomull och silke,
utan att sjelft inforskrifva europeiska varor af någon
betydenhet. Alla föreställningar från de europeiska
sändebudens sida om åtgärder till afskaffande af det
förderfliga sjöröfveriet ha hittills i Peking visat
sig fruktlösa, då den kinesiska regeringen sjelf är
maktlös, så att slutligen intet annat återstår, än
att de utländska makterna förena sig om att sjelfva
i grund utrota det skadliga yrket.
Strandröfveriet. Begreppen om mitt och ditt äro i
sjörätten ännu mycket förvirrade. Matrosen om bord
liksom kustbon har härom sin egen åsigt, hvilken ej
öfverensstämmer med hvad vi kalla rätt. Det gods,
som från förolyckade fartyg af hafvet uppkastades på
stranden, ansågs i forna tider som kustbornas egendom,
och man stiftade till och med särskilda strandrätter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
