Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska nordpolsexpeditioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drifved af furu, ask och valnöt, hvars läge angaf, att
han kommit med nordliga strömmar, anträffades i en af
vikarna öster om Robesons channel. Den grönländska
kusten af sundet sågs från en höjd under 82° 30’
böja sig mot öster och sydost, en omständighet, som
synes tala for, att Grönland här slutar, medan den
motliggande kusten af Grinnel land kunde följas rakt
i norr ända till 84:e graden.
Bland de skäl, Petermann anför mot försöken att på
isen framtränga mot polen, är, som bekant, äfven det,
att isfältet är i en ständig rörelse mot söder, och
att polarfararen således oupphörligt äfventyrar att
af den bedrägliga strömmen föras tillbaka. Motsatsen
kan dock emellertid äfven inträffa, och händelsen
har äfven velat, att de senaste upptäckterna i
polarregionerna just skulle göras med tillhjelp af
ett sådant mot norr drifvande isfält.
Samma höst 1872, då de tjugu af Polaris’
besättning genom mörker och storm drefvo på sitt
isstycke Baffinsviken utför och den femte svenska
spetsbergsexpeditionen intagit sitt vinterqvarter
i Mosselbay, fans nämligen längre österut ännu en
tredje öfvervintrare i polarnatten. Det var den
österrikiska expeditionen under Payer och Weyprecht
med ångfartyget Tegetthoff. Egentligen utrustadt för
att försöka genom det nyss utforskade Kariska hafvet
tränga fram i nordost mot Berings sund, blef
fartyget redan i slutet af sommarn infruset strax
norr om Novaja semlja, af underskjuten is
uppskrufvadt och i detta läge med isen af vinden
drifvet mot norr och vester. Förfärligt
pressadt af den påträngande packisen, dref det på
detta sätt ända till hösten 1873, då man en dag från
fartyget i fjerran upptäckte ett högt land framför sig.
Den mörka tiden var inne, och man kunde nu ej närmare
undersöka det, men följande vår, då fartyget, allt jemt
drifvande i samma riktning, kommit det på några mil
nära, gjorde Payer, åtföljd af en del af besättningen,
en äfventyrlig färd på isen till det nya landet, följde
dess kust ända upp till 82° 5’, då han måste vända om,
men såg henne sträcka sigytterligare ända till 83°. Det
var en grupp af långsträckta, högbergiga öar, skilda af
ett bredt sund och liksom Spetsbergen och Grönland
klädda i ett pansar af väldiga jöklar. De två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
