Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handelsflottorna förr och nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
monopol, men har det oaktadt aftagit. År 1860-1861 hade
de dermed syselsatta fartygen en sammanlagd drägtighet
af 2 657 292 ton, 1869–1870 deremot endast 2 595 328
ton, ehuru folkmängden under tiden betydligt ökats. På
den allra senaste tiden har emellertid flottan åter
ökats, så att hon 1874 uppgår till 4 800 000 ton.
Den norska handelsflottans förvånande uppblomstring i
våra dagar, så att hon nu i tontal utgör den tredje i
ordningen och intar rummet närmast Förenta staternas,
om än alltid på ett betydligt afstånd från denna,
visar, hvad ett gynsamt läge i förening med utmärkta
anlag och praktiskt sinne hos befolkningen mäktar
åstadkomma. Efter att för tjugu år sedan (1853)
ha räknat omkring 4 900 fartyg med en drägtighet
af 370 000 ton utgjorde hon vid 1873 års slut nära
7 450 fartyg om tillsammans 1 233 000 ton. Också är
handelsflottan landets rikaste inkomstkälla och den
utländska fraktfarten spelar här hufvudrolen. Af
det under 1872 i frakt intagna beloppet af 98
millioner kronor kommo på den utländska fraktfarten
ej mindre än 88 millioner, af hvilka 52 anses vara
nettobehållningen, som kommer landet till godo.
Frankrikes handelsflotta, den tredje i ordningen
af de europeiska, är den största af de romanska
nationernas. Sitt största framsteg under den nyare
tiden gjorde hon under årtiondet 1847–1857, då
hon med ens från 670 000 höjde sig till 1 052 000 tons
drägtighet. Sedan dess visar hon dock ett märkvärdigt
stillastående, då hon under de tretton följande åren
till hela sitt tontal under omvexlande stigande och
fallande hållit sig emellan denna siffra och den,
hon 1873 utvisade, eller 1 078 000. Samma minskning af
segelfartygens antal och tillökning af ångfartygens,
som vi anmärkt inom den britiska och de flesta andra
handelsflottorna, har under de senare åren äfven egt
rum inom den franska. Så hade under åren 1870–1872
segelfartygens antal minskats med 169 om tillsammans
10 268 ton, ångfartygens deremot ökats med 28 om
tillsammans 27 300 ton.
Under ogynsamma förhållanden tillkämpade sig
Tyskland sin plats bland sjömakternas antal. Vid den
tidpunkt, då de flesta andra nationer bemäktigade
sig Gamla och Nya verldens öppnade skatter och
förvärfvade kolonier, som i storlek, rikedom och
fruktbarhet öfverträffade moderlandet, gingo tyskarna
tomhända från den allmänna vinstutdelningen, ja,
de främmande rikedomsgrufvorna voro tillslutna för
deras fartyg. Med undantag af den store kurfursten
har ingen enda tysk regent visat sinne för den tyska
sjöfartens lyftning. För många var hon en förhatlig
sak, som väckte håg för borgerlig frihet, och med
den splittring och de eländiga privatintressen,
sorn rådde i riket, kunde man ej heller hos folket
vänta något deltagande för henne. Den härd, der den
tyska sjöfarten skulle omhuldas, var inskränkt till
ett område af endast några få qvadratmil, tillhöriga
de fria riksstäderna; med ett ord, handelsflottans
tillstånd var tröstlösare och eländigare än till
och med rikets eget. Detta oaktadt ler nu en gyllene
framtid henne till mötes, sedan de gamla olägenheterna
undanröjts och en flagga, i stället för de många,
svajar öfver aktern af hennes handelsfartyg samt den
lilla preussiska örlogsflottan blifvit kärnan till
en tysk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
