Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handelsflottorna förr och nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Närmast i ordningen kommer det unga konungariket
Italien, der den forna genovesiska och venezianska
andan tyckes ha vaknat på nytt. I synnerhet är det
Genova och den kringliggande rivieran, som här gå i
spetsen. Af hela tontalet 1871 föll mer än 3/5 ensamt
på denna kuststräcka. Den italienska handelsflottan
är stadd i synbart framåtskridande. På Platastaterna
har hon ett stort fält för sin verksamhet, äfvensom
Suezkanalens öppnande verkat gynsamt på hennes
utveckling.
Spaniens och Portugals handelsflottor förekomma i
verldshandeln endast som underordnade faktorer. En
dålig handelspolitik och inre förfall göra, att
åtminstone ej Spaniens flotta nu mera kan höja sig
till någon betydenhet. Dess forna kolonier i Amerika
erbjuda ett sorgligt skådespel af upplösning och
vitna ingalunda fördelaktigt om den latinska rasens
koloniseringsförmåga.
Nederländernas flotta, som först uppstod efter
skilsmässan från Spanien och snart erhöll en betydlig
öfvervigt, har visserligen förlorat sin forna glans,
men är dock fortfarande ganska stor. Denna öfvervigt
begagnade dock holländarna så hänsynslöst och
egennyttigt, att undergången af deras sjövälde
kan anses som en lycka för menskligheten. Man
ville endast ha, om möjligt utan att ge. Längs
Asiens kuster uppstodo holländska faktorier,
hvarifrån de infödda öfvermodigt anföllos med
krig på krig. Från portugiserna togo de deras
östasiatiska besittningar, och det eröfrade Java
blef medelpunkten för den indiska handeln. Nu
hade man krydd- och kaffehandeln uteslutande i sina
händer och antog det förderfliga systemet att alldeles
tillsluta kolonierna för främmande sjöfart, medan det
ostindiska kompaniet erhöll privilegium på handeln
med moderlandet. Eröfringspolitiken fördjupade
emellertid så väl kompaniet som landet sjelft i
skuld, och då Holland blef det högst beskattade land
i Europa, började äfven handeln aftyna. Från landets
införlifvande med Frankrike förskrifver sig den gamla
holländska handelsflottans förfall. Efter freden fick
Holland sina kolonier tillbaka, men fortfor ända till
skilsmässan från Belgien i den gamla slentrianen och
började först derefter åter blomstra upp. Holländarna
äro utmärkt skickliga sjömän, fartygen goda och väl
hållna, men något tunga och långsamma, liksom hela
folkets natur.
Sveriges handelsflotta har så långt tillbaka, som
säkra uppgifter finnas, varit i ständig tillväxt
så väl i antal som lästetal. Ar 1795 hade Sveriges
stapelstäder 721 fartyg om 26 499 nyläster, och
1830, det första år, officiela uppgifter om landets
samtliga fartyg förekomma, var deras antal 1841 om
tillsammans 41 515 nyläster. Efter att 1862 ha stigit
till 3 108 fartyg om 85 730 nyläster, äro de nu 3 664
med ett sammanlagdt lästetal af 118 904 nyläster,
motsvarande ungefär 388 800 ton. Den svenska
handelsflottan har således på mindre än ett halft
århundrade nära tredubblat sitt lästetal. Tar man
härtill i betraktande, att af dessa 3 664 fartyg
479 äro ångfartyg om 10 584 nyläster (34 610 ton)
med 15 576 hästars maskinkraft, och de snabba resor,
ångfartygen göra i förhållande till segelfartygen,
finner man, hvilken oerhörd tillväxt varuomsättningen
i Sverige på den senaste tiden erhållit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
