Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handelsflottorna förr och nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Af hvilken betydelse vår egen handelsflotta är
för vår handel, kan man döma deraf, att af de
till hela riket 1872 införda varorna, uppgående
till ett värde af 216 millioner kronor, inkommo 49
procent i svenska fartyg. Af de för 200 millioner
kronor utförda varorna gingo 37 procent likaledes i
svenska fartyg. Oaktadt så väl in- som utförseln i
Sverige under de senaste 10 åren ökats med omkring
150 procent, har den del, vår egen handelsflotta
tar i denna betydliga varutransport, endast nedgått
från 46 till 43 procent, siffror, som tillräckligt
jäfva påståendet, att hon ej håller jemna steg med
tidens utveckling på andra områden.
Sveriges fraktfart på främmande länder är likaledes
i ständigt stigande. 1868 ankommo från utrikes ort
till främmande länders hamnar 1674 svenska fartyg om
110 891 nyläster. 1872 voro dessa siffror resp. 2 700
och 175 757 (574 725 ton). Antalet sjöfolk, som 1872
å svenska fartyg användes i utrikes sjöfart, uppgick
i rundt tal till 1 700 befälhafvare och 14 000 sjömän
samt öfversteg föregående års med 3000.
I betraktande af de flera ogynsamma förhållanden,
hvari det befinner sig, och dess läge vid en vik
af det instängda Medelhafvet, eger Österrike en
aktningsbjudande flotta. Efter Veneziens afträdande
är handelsflottan inskränkt till Dalmatiens hamnar,
Fiume och det betydande Triest. Örlogsflottan, som
förut hade italienskt befäl, har nu blifvit tysk till
sitt väsen, men bland handelsflottans matroser är
det i Dalmatien rådande italienskt-slaviska elementet
det öfvervägande. Förnämsta skådeplatsen för hennes
verksamhet blir städse Medelhafvet, och Suezkanalens
fullbordande har för henne varit af stor vigt.
Danmarks handelsflotta bibehåller ännu, trots den
väsentliga minskning, hon under det senaste årtiondet
lidit genom hertigdömenas förening med Tyskland,
sitt gamla anseende för goda fartyg och ypperliga
besättningar. 1873 egde sjelfva konungariket Danmark
2 629 segelfartyg om 175 657 tons drägtighet och 109
ångfartyg om tillsammans 21 602 tons drägtighet och
6 912 hästars maskinkraft. Den inrikes sjöfarten
besörjes på 1 procent när helt och hållet af inhemska
fartyg, och i landets utrikes sjöfart deltar dess
handelsflotta med 47 procent.
Den enda slaviska handelsflotta, som finnes, är
Rysslands, och äfven denna är slavisk endast till
namn och lagar. Befälet på henne är holländskt,
bemanningen i Östersjön tysk eller finsk, i Svarta
hafvet grekisk. Peter den stores ande förmådde väl
skapa en krigsflotta, men ej en handelsmarin, hvilken
måste grunda sig på folkets naturliga anlag.
Greklands handelsflotta, ehuru ej oansenlig, har
endast betydelse för Medelhafvet. De utomeuropeiska
staterna, särskildt Sydamerikas kreolrepubliker, ha
endast ett fåtal egna fartyg och låta de europeiska
staternas mariner besörja sin in- och utförsel. Kina
har visserligen en mycket talrik handelsflotta,
men hon lemnar aldrig de östasiatiska farvattnen och
inskränker sig till kustfart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
