- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Sjunde bandet. Verldshandeln, dess utveckling, gång och medel /
575

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bomull, ull, silke, socker, kaffe, te, tobak, opium, ädla metaller, stenkol, jern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

balar. Mer än två tredjedelar af all bomull, som
ingick i verldshandeln, kom före det borgerliga kriget
från unionens sydstater.

Liverpool var och är den förnämsta europeiska
marknaden för denna vara. Liverpool och Manchester,
båda två vid medlet af förra århundradet städer
med högst 50 000 invånare, ha växt i jemnbredd med
bomullshandeln och bomullsindustrin och räkna nu
tillsammans öfver en million invånare. Storbritannien,
som i sina spinnerier årligen förarbetar mera bomull
än alla öfriga länder tillsammans, drabbades mest
af den amerikanska bomullskrisen och gjorde derför
också de största ansträngningarna för att göra
denna olycka så litet känbar som möjligt för sin
handel och genom uppsökande af nya alstringsorter
för framtiden förekomma dylika katastrofer. Öfver
en million arbetare, män, qvinnor och barn, som
voro omedelbart syselsatta i bomullsindustrin, utan
att alls taga i betraktande dem, som medelbart hade
sitt uppehälle deraf, blefvo genom krisen plötsligt
och alldeles oförskyldt försatta i den största nöd,
medan bomullsprisen stego till en svindlande höjd.

Den största utsträckningen fick bomullsodlingen nu
först i Egypten, der Said-pasja och Ismael pasja
befordrade henne till den grad, att redan 1865 20
procent af Europas bomullsinförsel kunde erhållas
härifrån. Äfven Ostindien fick snart ett namn
bland bomullsalstrande länder, ja, det intog en tid
första rangen; ty 1867, då Amerika, som ännu led af
dyningarna efter det borgerliga kriget, lemnade l
222 688 balar till Storbritannien, representerades
Ostindien der af 1 510 692 balar. Kina, Australien,
Vestindien, Turkiet, Kypern, Grekland, Mindre
Asien, Tunis, Kaplandet, Natal, Venezuela, Columbia
och Fidjiöarna äro för närvarande de förnämsta
bomullsleverantörerna.

Det var endast några år Amerika var nedstött från sin
bomullstron. Det återtog snart sin förra framstående
ställning och lemnade 1871 omkring 4 256 000 balar
till ett värde af 236 millioner dollar i guld
(öfver 900 millioner kronor). Den ostindiska
bomullsodlingen gick ej heller, af skäl, hvilkas
betraktande här skulle föra oss för långt, framåt i
den jemna stigning, man till en början beräknat,
och Ostindien intar nu endast andra rangen,
oaktadt jernvägar inom landet och Suezkanalens
öppnande lättat afsättningen. Bomullsafkastningen
belöpte sig 1870 ej högre än till 1 676 000 balar,
således endast 160000 flera än 1867. Hela denna
förändring i ställningen visar sig tydligast i
Storbritanniens bomullshandel. Fördelad i procent
på alstringsländerna, var bomullsförbrukningen i
Storbritannien 1870 följande: Amerika 52,48 Ostindien
25,00, Brasilien 12,50, Egypten 6,11, öfriga länder
8,90 procent.

Vi lemna här som ett talande exempel en uppgift
på bomullsförbrukningen i Tyskland. Antalet
bomullsspinnerier har här efter tullföreningens
stiftande ökats betydligt; ty medan
bomullsförbrukningen inom tullföreningen under
femårsperioden 1836–1840 endast uppgick till 218 000
centner och garn och tyg hemtades från utlandet, var
hon 1871 ej mindre än 2 750 000 centner. Tyskland eger
nu 5 100 000 finspindlar, medan deras antal utgör i
Storbritannien 39 500 000, i Nordamerika 7 700 000,
i Frankrike 5 200 000 och i öfriga länder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:19:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/7/0595.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free