Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bomull, ull, silke, socker, kaffe, te, tobak, opium, ädla metaller, stenkol, jern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
våra läsare till dessa uppgifter. Jordens
rörsockersalstring uppskattas till omkring 59
millioner centner, hvaraf öfver en fjerdedel (16
millioner) ensamt kommer på Cuba, det vigtigaste
sockerlandet, medan Europas odling af hvitbetssocker
visar en siffra af 18 millioner centner, till hvilken
summa Frankrike bidrar med 6 1/2 och Tyskland med nära
5 millioner centner. På grund af dessa uppgifter kan
man säga, att kolonialsockret för närvarande fyller
nära 3/4 och betsockret nära 1/4 af mensklighetens
hela sockerbehof.
Kaffe. Alstringen af denna vara, som blifvit ett
oumbärligt behof för en massa nationer, ej blott
österländingarna, vexlar, allt efter skörden,
mellan 6 och 12 millioner centner och anses vid en
skörd af 7,6 millioner vara värd i medeltal 400
millioner kronor. Främst bland de kaffealstrande
länderna står Brasilien med 4,7 millioner centner;
derefter komma Java med 2,3, Centralamerika med 1,8,
Vestindien och Ceylon med hvartdera 1,2 millioner
centner. Huru stor den mängd kaffe är, som kommer
från dess fädernesland Arabien, derom ega vi inga
tillförlitliga uppgifter. Kaffeförbrukningen är
öfver allt i stigande, ingenstädes i fallande och
belöper sig i medeltal i Schweiz till 7, i Förenta
staterna till 5,8, i Tyskland till 5,3, i Sverige
till 4,4, i Österrike till 1,8 och i England, der det
drickes mycket te, till 1,2 skålpund på hvar person
af befolkningen.
Te. Först mot slutet af tredje århundradet kom te
som dryck i allmänt bruk i Kina. Teplantan, som
har sitt hemland i det inre Kina, i Japan, Korea,
på Liu-tsjiuöarna och i Indien, trifves bäst mellan
27:e och 30:e breddgraderna, der medeltemperaturen
vexlar mellan 16 och 20° C. Den lysande framgång,
teodlingen haft i Kina, har gjort, att man på
senare tider försökt odla plantan äfven i Assam,
på Java, i Ostindien, Brasilien och till och med
i Nordamerikas sydstater. Gynsamma resultat ha dock
hittills endast vunnits i de tre asiatiska länderna. I
Europa är det kinesiska teet bekant sedan ungefär
250 år tillbaka. Ännu 1664 var det så sällsynt,
att 2 skålpund kunde anses som en dyrbar gåfva
till drottningen af England; nu saknas det ej inom
den ringaste familj. Näst Storbritannien förbruka
Nordamerika och Eyssland det mesta teet.
Teutförseln från Kina uppgår för närvarande
till 212 millioner skålpund årligen, hvaraf den
ojemförligt största delen går till England, der den
årliga förbrukningen utgör nära 3 skålpund på hvar
person. Japans teutförsel är i betydligt stigande
och utgjorde 1870 nära 19 millioner skålpund, medan
det britiska Indien lemnar 14 millioner skålpund,
så att hela Asiens teutförsel slutar på en siffra af
245 millioner skålpund.
Tobak. Tobaken, denna trollplanta, hvars narkotiska
rökmoln med samma välbehag insupas af den tyske
filosofen, parissprätten, den engelske matrosen,
den kinesiske mandarinen och den vilde indianen,
är en af dessa handelsvaror, som år ut och år in
finna afsättning under alla breddgrader, så långt
menniskor bo. Tobaken är i egentligaste mening en
verldsborgare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
