Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bomull, ull, silke, socker, kaffe, te, tobak, opium, ädla metaller, stenkol, jern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dem, hvilka på de senaste två årtiondena utströmmat
bland menniskorna. Huru städer liksom genom
ett trollslag uppstått ur jorden och öde länder
blifvit befolkade, sedan guld der påträffats,
visa oss San Francisco och Melbourne, California
och Australien. Sedan århundradets början har
guldalstringen ökats nära sextondubbelt. Guldrikedomen
i de forna spanska kolonierna i Amerika, som i 16:e
århundradet så förvånade verlden, är en obetydlighet i
jemförelse med nutidens. Enligt Balfour utgör värdet
af de ädla metaller, som frände äldsta tider till
slutet af 1863 afvunnits jorden, 21 272 millioner
dollar (81 260 millioner kronor), nämligen:
Guld i dollar. Silfver i dollar. Summa.
Fore Kristus ......... l 415 millioner, 2
913 millioner, 4328 millioner.
Till 1482............... 3842 »»
521 » 4363
Iren 1492-1842... 2839 » 5913
» 8752
» 1843-1852... 642 » 394
» 1036
» 1853-1862... 2018 » 535
» 2553
Till 1863............... 180 _________60
________240
Samma 10936 millioner. 10336 millioner.
21272 millioner.
De förnämsta alstringsländerna för ädla metaller
äro Nordamerika, Australien och Ryssland. California
lemnar årligen guld för omkring 20 millioner dollar
(75 millioner kronor), och hela det guld- och
silfverförande området vester om Klippbergen för 70
millioner (270 millioner kronor) ädla metaller. Enligt
Ad. Soetbeer uppgick 1870 hela afkastningen af guld
till öfver 520 millioner och af silfver till 267
millioner kronor, eller 2/3 guld och 1/3 silfver.
Stenkol. Väl kan med dessa oerhörda summor för
ögonen en jemförelse mellan den gula metallen och
stenkolet, »den svarta diamanten», synas djerf,
men de statistiska uppgifterna, som redan förstört
månget luftslott, skola äfven här undanrödja den
villfarelsen, att den glänsande metallen ur handelns
synpunkt i värde öfverträffar de fossila kol,
hvarmed i det inre af vår planet stora sträckor äro
uppfylda. Redan guldets förvandling i mynt förbrukar
mensklig och mekanisk kraft. Myntet, som sådant,
har i och för sig endast ett nominelt, stenkolen
deremot ett produktivt värde, med ett ord: guldet
representerar värdet, kolen deremot alstra det. Härmed
förnekas dock ej guldets värde och de fördelar,
egandet deraf medför, ty kolen skulle vara dåliga
penningar att bära i fickan, äfven om de i allmänhet
ha mera värde än guldet. Betänker man dock, hvilka
svårigheter i början reste sig mot införandet af
stenkol som bränsle, måste man så mycket mer förvånas
öfver, att dess användning på en jemförelsevis så kort
tid erhållit en så ofantlig utsträckning. Men med det
nittonde århundradet begynte industrins tidehvarf,
hvilken med stenkolens tillhjelp sätter sina sinnrika
maskiner i gång och genom detta material ej endast
sjelf får sitt dagliga bröd, utan äfven utbreder ett
ständigt växande välstånd.
Kolbrytningen har inom en jemförelsevis mycket kort
tid ofantligt tilltagit. Först användes det dyrbara
brännämnet i det stenkolsrika England, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
