Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Liverpool - Indiska handelsstäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid Merseys utlopp i Irländska sjön, räknande en half
million invånare samt genom kanaler och jernvägar
förenadt med Englands alla hufvudorter, har det
framför London företrädet af sitt vestliga läge,
som bragt det närmare Amerika. Af denna orsak är
det jemte Southampton utgångspunkt för de britiska
postångbåtslinierna och, såsom hamn för de på fabriker
rika grefskapen Yorkshire och Lancashire, verldens
förnämsta bomullsmarknad.
Dessutom är Liverpool en betydlig utvandrarhamn,
hvarifrån månget år öfver 200 000 europatrötta
begifvit sig till Amerika och Australien. Liverpools
skeppsrederi är det största i verlden, större till
och med än Londons. Dockorna sträcka sig 7 engelska
(eller något öfver en svensk) mil längs Mersey,
och utförseln uppgick 1871 till 106 millioner pund
sterling (1908 millioner kronor). De ankommande
fartygen hade en drägtighet af 6,5 millioner ton.
Alexandria vitnar ännu i dag om skarpblicken hos
sin store grundläggare, hvars namn det bär och som med
snillets förutseende för mer än 2 000 år tillbaka vid
Nils mynning, der tre verldsdelar stöta tillsammans,
bygde denna stad, som nu räknar 180 000 invånare och i
alla förhållanden, således äfven i sin handel, visar
en sällsam blandning af vester- och österland. Sin
största betydelse har det som hufvudpunkt för den
indiska öfverlandshandeln och naturlig exportort för
alstren från nilområdet och länderna vid Röda hafvet
samt stapelhamn för införseln af de söderut gående
europeiska varorna.
Indiska handelsstäder, som förtjena särskildt
nämnas, äro Bombay, Kalkutta och Singapor. Bombay,
som för närvarande räknar 800 000 invånare, kan anses
som det vestra Indiens egentliga hufvudstad. Här
sluta de stora indiska jernvägslinierna, och här
lägga oceanångarna från Suez till i den rymliga vik,
som gifvit staden hans namn (Bom bahia, god vik). De
största affärerna på platsen drifva jemte européerna
de här bosatta parsiska köpmännen, utmärkta för sitt
allmänsinne ej mindre än för sin rikedom. Från Bombay
kommer den mesta ostindiska bomullen i handeln, och
härifrån gå årligen öfver 100 000 kistor opium till
Kina samt utskickas indigo, ris, papper, elfenben,
kasjmirsjalar i marknaden. I samma mån Bombay växer
i betydelse, minskas inflytandet af hufvudstaden
Kalkutta, der i följd af det högst osunda klimatet
jemförelsevis få européer äro bosatta. Större fartyg
kunna ej heller gå ända upp till staden, utan måste
ankra i Diamanthamnen, nära en mil nedanför den. Lika
ung som Kalkutta, hvilket först i medlet af förra
århundradet kom till, men nu räknar omkring en million
invånare, är Bortre Indiens hufvudstad Singapor.
Singapor, beläget på en liten ö vid södra spetsen
af den malajiska halfön, anlades 1819 af sir
Stamford Raffles, som för en lifränta köpte den
lilla ön af sultanen i trakten. Staden har 100 000
invånare och är en hufvudstation på de stora östra
verldshandelsvägarna, ty hela rörelsen från Indien
till Kina går der förbi och alla från Kap, Indien
eller Sundasundet kommande fartyg och postångare lägga
här till, innan de gå vidare till Batavia, Japan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
