- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Sjunde bandet. Verldshandeln, dess utveckling, gång och medel /
592

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordamerikanska handelsstäder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dollar (1340–1530 millioner kronor), således ungefär
hälften af Förenta staternas hela handel. I hamnen
in- och utlöpa årligen 7 000 till 8 000 fartyg från
alla verldens kanter. Här är ändpunkten för de flesta
af de stora europeiska ångbåtslinierna, här landar
utvandraren på Nya verldens kust för att skaffa sig
ett nytt hem.

Philadelphia, med 700 000 invånare, utför årligen
varor för 6 till 8 millioner dollar (23–30 millioner
kronor) och inför utländska för 10 till 12 millioner
(38–46 millioner kronor). Antalet fartyg, som besöka
dess hamn, utgör 500–600.

Baltimore, i Maryland, har en årlig omsättning
af 24 millioner dollar {öfver 90 millioner
kronor). Förnämsta utförselvaran är ostron.

New-Orleans beherskar genom sin ångfart på
Mississippi, Missouri, Ohio och deras bifloder
stora områden af det inre landet och står i detta
hänseende utan like bland alla både Gamla och Nya
verldens städer. Antalet fartyg, som årligen besöka
New-Orleans, utgör 3 000. Dessutom underhålla nära
2 500 ångare en ständig förbindelse med det inre landet
äfvensom med de vigtigaste hamnarna i Vestindien,
Central- och Sydamerika. Värdet af de varor, som från
det inre komma hit för att utskeppas, belöper sig till
160–170 millioner dollar (omkring 610–650 millioner
kronor), införseln deremot endast till 20–30 millioner
(omkring 75–115 millioner kronor).

San Francisco, med den bästa hamn i verlden,
är Stilla hafvets förnämsta handelsplats. Sedan
upptäckten af guldfälten vid Sacramento i juni
1848 har det svingat sig upp från en liflös hamn
till en af unionens förnämsta städer om 160 000
invånare. Det utför utom ädla metaller varor för
15 millioner dollar (57 millioner kronor) och inför
utländska alster för 10 till 12 millioner (38 till 46
millioner kronor). Dessutom utföras årligen öfver San
Francisco dels från de californiska guldgrufvorna,
dels från de närliggande gulddistrikten för 50 till
80 millioner dollar (190–300 millioner kronor)
ädla metaller. Med upptäckten af nya guldförande
områden i Arizona, Nevada, Columbia och Oregon har San
Francisco gått allt mer framåt. Det står nu mera genom
telegrafen och den stora Pacificbanan i förbindelse
med de östra staterna och bildar utgångspunkten för
nya handelsvägar till Japan, Kina och Amur. Sedan
California hunnit så långt, att det kunde försörja sig
sjelft, blef det snart äfven ett exporterande land,
och de främmande fartyg, som förut måst afsegla med
ballast, kunna nu taga spanmål i återfrakt. Alla
nationers flaggor svaja i San Franciscos hamn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:19:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/7/0612.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free