Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statistiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
privatskolor, fabriker o. s. v. äro dermed försedda
och dessa stationer upptagna i den allmänna
telegrafförbindelsen. Så förklaras den i
jemförelse med förhållandet i andra stater i
sanning öfverraskande företeelsen, att i Schweiz
en telegrafbyrå kommer på 3700 invånare, medan i
Preussen en dylik station faller först på 10000,
i Belgien på 10500 och i Frankrike och England
på 12000. Med denna allmänheten beredda lättnad
i meddelanden följer ock helt naturligt en ökad
telegramvexling, så att, då man 1863 och 1864 från
de schweiziska byråerna befordrade mellan
400 000-500 000 telegram, antalet 1865 steg till 660 495, men
1872 ända till 1 1/2 million inländska telegram. Bland
de schweiziska städerna står Zürich med afseende
å telegramvexlingen högst, då det befordrar mer
än sjettedelen af samtliga telegram inom landet;
dernäst kommer Basel med ungefär hälften så många,
och ej långt derifrån Genève, Bern och Lausanne. Hela
längden af edsförbundets telegrafnät utgjorde i början
af 1866 546 geografiska mil linier och 872 mil trådar,
men uppgick 1872 till 750 mil linier och 1700 mil
trådar. Inkomsterna belöpte sig 1865 till 538 000,
1872 till öfver 1 170 000 kronor. Ett väsentligt
inflytande på telegramvexlingens större liflighet
i Schweiz torde man böra tillskrifva det rationela
portot, hvilket der utan afseende på afståndet för
hvarje enkelt telegram om 20 ord mellan två punkter
inom landet, de må nu ligga huru långt som helst
ifrån hvarandra, utgör en half franc (35 öre).
Vi återfinna här samma förhållande, som vi
iakttogo i fråga om postportot, att nämligen en
jemförelsevis lägre portosats ej blott framkallar
en större liflighet inom korrespondensen, utan
äfven härigenom till slut välgörande återverkar på
anstaltens inkomster. Mycket påfallande har denna
erfarenhet visat sig bland andra länder äfven i
Frankrike, som förnyade gånger nedsatt portot för
telegrambefordringen inom landet. Medan ett telegram
från Paris till Strassburg ursprungligen kostade 6
franc, till Bordeaux öfver 7 och till Marseille nära
9, utgör nu mera portot öfver allt i Frankrike blott 1
franc. I följd af denna betydliga nedsättning i pris
har telegrammens antal på de senare åren ökats med
mer än 15 och telegrafverkets inkomst med 13 procent.
En god måttstock för bedömande af affärslifligheten
och på samma gång af bildningens utbredning i ett
land ger den inländska telegramvexlingens förhållande
till den utländska och, särskildt hvad Frankrike
beträffar, hufvudstadens förhållande till provinserna
i detta hänseende. 1864 bidrogo i Frankrike till
telegrafverkets hela inkomst af 6 1/4 millioner franc
(4 375 000 kronor) de inländska telegrammen med 58
och de utländska med 42 procent, hvarvid likväl ej
bör glömmas, att de senare äro vida dyrare och till
hela sitt antal ej uppgå till mer an femtedelen af
Frankrikes inländska telegram. Men nära hälften af
Frankrikes utländska telegramvexling faller på Paris,
som derjemte har på sin anpart öfver fjerdedelen af
hela telegramvexlingen i Frankrike. 1864 hade för
öfrigt telegramvexlingen i Paris ökats med 22 1/2
procent, den inländska med 23 1/3, den utländska med 20
procent. Till telegrafverkets hela inkomst i Frankrike
lemnade då ensamt hufvudstaden nära 2 1/5 millioner
franc (omkring 1 540 000 kronor), utgörande nära 36
procent af landets hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
