Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utställningarnas uppkomst och utveckling - Ur utställningarnas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är ej svårt att inse. Att på ett ställe sammanföra
och bredvid hvarandra ordna en mängd natur-
och slöjdalster för att derigenom sjelf lära och
lära andra, en sådan tanke kunde först uppstå,
sedan arbetet förlorat sin ursprungliga enskilda
karakter och blifvit ett allmänt, i alla sina
delar nära sammanhängande verldsarbete. Derför
kunna vi från maskinernas inträde i industrin
räkna en ny tid äfven för utställningarna, om vi
nämligen vilja anse de äldre utställningarna med
deras mera på omedelbar afsättning riktade ändamål
som de första leden i denna rad af företag, hvars
senaste led är verldsutställningen i Wien 1873. Den
genom maskinernas allmännare användning åstadkomna
arbetsfördelningen, särskilda slöjdgrenars samlande
på de för dem lämpligaste trakterna, fabriksväsendets
uppblomstring vidgade den förut trängre, i många fall
till och med ännu endast omedelbara beröringen mellan
alstrare och förbrukare. Och liksom den ena fabriken
sökte göra sig bekant framför den andra derigenom,
att hon på marknaderna eller hela året om i sina
butikfönster utstälde prof på sina varor, lika så
måste snart hela industrin i en trakt eller ett land
inse, att hon kunde på ett verksamt sätt bjuda andra
länders täflan spetsen, om hon gåfve den köpande
allmänheten en fullständig bild af hvad hon kunde
åstadkomma. Man utstälde sina varor och kunde hoppas,
att ju fullständigare och större samlingen vore, desto
mer skulle åskådaren känna sig dragen deraf, desto
flera idéer väckas, desto hastigare förfaringssätten
fullkomnas och afsättningsområdena vidgas.
Provinsutställningarna blefvo med synkretsens vidgande
utställningar för hela länder och dessa slutligen
verldsutställningar. Detta kunde dock ej ske förr,
än det blef så pass mycket dager i hufvudena, att man
insåg, att ej den ena menniskan skulle söka vinna på
den andras bekostnad, utan att de gemensamt och till
gemensam fördel skulle söka draga den största möjliga
vinst af naturen, samt att detta verk endast genom
den största och beredvilligaste ömsesidiga hjelp kunde
fullständigt och till allmän båtnad genomföras. Denna
insigt mognade dock mycket långsamt, och ännu finnes
ett ej ringa antal, som ej gjort sig tanken fullt
klar. Vid den första verldsutställningen i London
1851 behöfdes det till och med i England mycket
öfvertalande och lockande med hänvisning till andras
exempel, ja, till och med vädjande till blygseln,
för att förmå en del fabrikanter att deltaga i
täflingen. Företagets vigt var ingalunda i början
fullt uppfattad af alla nationer, och till den första
verldsutställningen kommo från några länder antingen
alls inga eller mycket sena bidrag. Sedan dess har,
dock lyckligtvis häruti mycket blifvit annorlunda
och bättre, och Förenta staterna, som 1851 så sent
infunno sig i London, att de ej kunde prisbelönas,
ha redan ännu medan wienutställningen påstod uppgjort
planen till en storartad verldsutställning, som 1876
skall hållas i Philadelphia. Ja, de försökte redan två
år efter den första londonutställningen åstadkomma
en verldsutställning i New-York, ett försök, som
dock misslyckades.
Ur utställningarnas historia. De första
utställningarna föranstaltades af engelsmännen, och
äfven de allmänna verldsutställningarna uppstodo först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
