Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den första verldsutställningen - Kristallpalatset af 1851
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stegen till den stora verldsutställningen voro
sålunda tagna, och man kunde nu öfvergå till sjelfva
verkställandet.
Som vi redan nämt, hade man med huset Munday afslutit
ett kontrakt om förskjutande af de erforderliga
penningarna; men nu, då allmänheten visade sig
företaget så bevågen, lät man denna öfverenskommelse
med Mundays begifvande gå tillbaka, och i stället
öppnades en subskription, hvarigenom allmänheten
sjelf öfvertog omsorgen om medlens anskaffande. En
garantifond bildades hastigt genom sammanskott af ett
fåtal personer. Om den patriotiska beredvilligheten
att göra uppoffringar för saken vitnar bland annat det
förhållandet, att insamlingen öppnades med en teckning
af 50 OOO pund (900 000 kronor) på en enda hand.
Utställningen hade sålunda blifvit ett fullkomligt
sjelfständigt företag, för hvilket det engelska folket
gick i god. I spetsen derför stod den kungliga komitén,
en samling af landets bästa och berömdaste män, och det
kunde ej mer vara något tvifvel, att med sådana krafter
och en sådan värme för saken verket skulle lyckas.
Hvilket stort värf komitén åtagit sig, visas bäst af
de anstalter, som måste vidtagas för att så jemnt,
lugnt och stilla som möjligt föra den ofantliga ström
af varor, som väntades till London våren 1851, direkt
till sitt mål, spara tid och kraft, men på samma
gång vinna det bästa möjliga resultat. Ett dylikt
företag kräfver onekligen under alla förhållanden
en hög grad af ansträngning och tålamod, i synnerhet
när, som här, dess omfattning stegrar svårigheterna
till det oerhörda; huru mycket större måste derför
ej vår beundran bli, när vi från denna synpunkt
betrakta den första verldsutställningen i London,
som ej hade någon föregående erfarenhet att stödja
sig på, der alla möjliga fall måste på förhand
uttänkas! De allmänna föreskrifter för utställningen,
komitén efter mångfaldiga förändringar och tillägg
slutligen i januari 1851 utfärdade, äro derför ett
kulturhistoriskt dokument.
Kristallpalatset af 1851. Den ytterst vigtiga
frågan om en lämplig bygnad för ett så storartadt
och alldeles egendomligt ändamål syselsatte redan
tidigt komitens medlemmar. Eedan vid den första
öfverläggningen i ämnet, i juni 1849, föreslogs af
prins Albert till bygnadsplats södra sidan af Hyde
park, der också sedermera den nyare tidens märkligaste
bygnad reste sig.
Den till bygnaden bestämda platsen upptog öfver 700000
qvadratfot. På inbjudning till arkitekter att insända
ritningar inkommo 245 sådana, af hvilka dock blott
18 ansågos värda erkännande, men ingen enda, fullt
motsvara ändamålet. Komitén framlade nu en egen plan,
som hon låtit utarbeta, men äfven mot denna gjordes
från flera håll väsentliga anmärkningar.
Medan frågan befann sig i detta skede, erhöll komitén
en dag en skrifvelse från en hr Paxton, hvari han
föreslog uppförandet af en stor glasbygnad af samma
slag som de stora växthus, han bygt åt hertigen af
Devonshire, men i ofantligt större skala. Med planen
följde ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
