- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Sjunde bandet. Verldshandeln, dess utveckling, gång och medel /
665

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Britiska Indien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blommor och arabesker, hvarmed täcken, bolstrar,
slöjor o. d. siras, en fantastisk ornamentik i
praktfulla färger, hvilken, sedd på nära eller
långt håll, aldrig förfelar att på ögat göra ett
angenämt intryck. Solfjädrar med påfågelspennor,
öfversprängda med guld- och silfverfjäll, föra oss
öfver på prydnadsartiklarnas område. De enklaste
tekniska hjelpmedel och förfaringssätt, om hvilkas
användning en mängd afbildningar och modeller ger
oss en tydlig föreställning, äro tillräckliga att
frambringa de mest förtjusande saker, hvarvid dock
visserligen en ren oförderfvad smak i formbildningen
är en väsentligt bidragande faktor. En skilnad
måste dock äfven göras mellan artiklar, som endast
begagnas hemma i landet sjelft, och sådana, som köpas
af européerna. På de senare har beställarnas smak
redan gjort sitt inflytande märkbart.

Filigransarbeten spela en stor rol. Materialet dertill
hamras och utdrages i form af tunna trådar, hvilka
derefter böias i de sirligaste former och hoplödas,
hvarefter små guldkorn eller guldblad fästas vid dem.
De indiska konstnärerna förstå dessutom förträffligt
konsten att färga guldet, i synnerhet i bruna toner,
och om också emaljeringen hos oss i tekniskt hänseende
utföres långt fullkomligare, kunna dock å andra sidan
våra konstnärer lära af de indiska i fråga om fin
färgeffekt, hvari de senare äro mästare. Förarbetningen
af de ädla metallerna drifves i många trakter som ett
hufvudyrke, och det fins familjer, inom hvilka vissa
egendomliga förfaringssätt gått i arf från slägtled
till slägtled och som för sin konstfärdighet stå i högt
anseende. Man lemnar dem metallen till bearbetning och
betalar dem en vis del af vigten som arbetslön, hvars
belopp dock föröfrigt äfven rättar sig efter det mer
eller mindre konstfulla i utförandet.

Som alla orientaler är indern mycket begifven på
prydnader, och besittningen af ädelstenar utgör
ett hufvudkännetecken på hög rang och rikedom. Den
fattigare smyckar sig med spännen och ringar af
messing, och i många trakter drifves detta bruk till
ett sådant öfvermått, att en indiska ofta på hals,
armar, ben, fot- och handleder bär metallprydnader
af tillsammans mer än tjugu skålpunds vigt.

Den indiska befolkningens drägter, seder och bruk,
syselsättningar och dervid använda verktyg, de
religiösa bruken, det husliga och offentliga lifvet,
med ett ord det indiska lifvet i hela sitt omfång
med sina efter ort- och kastförhållanden skiftande
företeelser se vi här framför oss i en mängd trogna
och karakteristiska afbildningar, till största delen
utförda af infödingarna sjelfva. Ett skåp innehåller
hundratals sådana små typer, skurna i trä och målade
med lifliga färger, alla föreställande någonting nytt,
deribland hela scener och folksamlingar. Fotografier
göra oss förtrogna med landskapsscenerier och
bygnadsverk. En stor mängd af Kipling utförda
skisser ställer framför oss typer ur det indiska
folklifvet i de originelaste gestalter: kulkurnin,
brefskrifvaren, som uppsätter bref åt byns invånare
och derför betalas af de till regeringen ingående
skatterna; maharen, bybudet, Bädekers kollega, ty
utom åliggandet att forsla kadaver och hudar till en
dertill anvisad plats, har han äfven i uppdrag att
på allt sätt gå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:19:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/7/0685.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free