Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Britiska Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för närvarande uppgår till mer än 3 millioner pund
sterling (54 millioner kronor). Bomull, frukter,
malmer, i synnerhet kopparmalmer, guld, stenkol och
hudar utgöra ytterligare alster af denna på framtid
rika koloni, som nu för första gången uppträder på en
utställning med en fullständig bild af sin rikedom på
naturalster. Mauritius, den engelska kolonin utanför
östra kusten af Afrika, med frukter och träslag,
Bahamaöarna, med egendomliga muslearbeten, Canada,
med en rik utställning af pelsvaror och läder, höra
med till denna kolonialutställning, hvars tyngdpunkt
dock ligger i den profkarta på sina alster, som de
australiska kolonierna insändt.
I Queenslands utställning göra oss ett stort antal
landskap och etnografiska fotografier (många deraf
kolorerade), kartor och planritningar bekanta med
skådeplatsen, der vi befinna oss. På ett åskådligt
sätt visas oss här de olika geologiska formationerna,
som betinga traktens yttre fysionomi, samt den markens
inre beskaffenhet, som gör henne tjenlig till landt-
eller bergsbruk. En rik geognostisk och mineralogisk
samling af australiska fynd fullständigas med ett mer
än centnertungt malakitblock. Dessa afbildningar, ett
verk af kolonialförvaltningens geolog, dr Dantree,
visa oss det första skedet af ett lands odling,
hvars vidsträckta område ännu mest begagnas till
betesland för får- och boskapshjordar. Att man
emellertid redan, utom ullen, talgen och hudarna,
äfven börjar egna köttet tillbörlig uppmärksamhet,
visa de många olika slags konserver, som der beredas
och hvaraf vi här se prof.
Längre kommen i utveckling är kolonin Victoria,
Australiens sydöstra hörn. För denna sin högre
odling har hon ej blott att tacka sitt gynsammare
klimat, utan äfven upptäckten af de rika guldfält,
som gjort henne till ett lockande mål för
utvandringarna. Herliga frukter vitna om landets
trädgårdsnatur, och den, som dertill önskar en
bastantare anrättning, finner en sådan i de många
hermetiskt tillslutna dosorna, innehållande kött,
deribland äfven kängurustek. Äfven vin har Victoria
utstält jemte Ceres’ frukter, som på dess bördiga
jord trifvas utomordentligt väl. Ängarnas öfverflöd
pressar man i hop till solida figurer af stenens
hårdhet för att sålunda göra dem möjliga att frakta
långa vägar. Hela pyramider af sådana hökuber finner
man här utstälda. Det allmännaste intresset tilldraga
sig dock de stora guldklimparna, som, försedda med
de namn, under hvilka de bland guldgräfvarna blifvit
berömda, äro sammanstälda i flera skåp. Der ha vi
först och främst The precious, den 5 januari 1871
funnen vid (det australiska) Berlin och vägande l
621 uns, vidare Welcome, af 2195 uns’ vigt och hittad
1858, jemte en mängd andra, som, om än mindre, dock
representera ganska vackra summor. Representationen
är dock blott en yttre, ty vi ha endast framför oss
med konst efterbildade och förgylda gipsmodeller;
originalen ha af sina hittare länge sedan blifvit
förvandlade i silfver. Huru guldvaskningen försiggår,
se vi af trogna afbildningar, som visa oss alla
dervid brukliga apparater, alla de nyare hjelpmedel
och inrättningar, för hvilka moan (dinornis gigantens)
rymde fältet och flydde. Som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
