Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den franska utställningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbeten, Hardouins fint skurna paneler och parketterier,
Kriegers, Mazaros’ m. fl:s möbler äro allesammans
bevis derpå. En väldig spegel med flackt hållen ram
af skurna och till mångfärgade ornament förenade
glasskifvor, som Alexandre utstält, tunga möbeltyg
och tapeter, som på ett lyckligt sätt efterbildat de
bästa gamla tygmönster - allt detta är praktstycken,
och öfver hufvud är allt, hvad vi här i midtgalleriet
finna utstäldt, en bekräftelse på den konstnärliga
riktning, som förädlar lyxen i Frankrike och så till
vida gör honom till en äfven i nationalekonomiskt
hänseende betydande faktor, som han företrädesvis
förbrukar arbete och syselsätter arbetskrafter,
hvilka hos många skenbart måttligare lefvande folk
finna antingen alls ingen eller åtminstone mindre
lönande användning.
I midtgalleriet ha vi nu kommit till Frankrikes gräns
och skulle, om vi fortsatte på denna väg, komma
in på Italiens område. Men då vi äfven måste egna
några blickar åt en ej oväsentlig del af den franska
utställningen, som fått plats i sidgallerierna och på
gårdarna, vända vi om till den punkt, der vi lemnade
det första galleriet till höger utan att inträda. Det
var på det ställe, der Christofles utställning
fängslade vår uppmärksamhet. Från konstindustrins
monumentala verk komma vi med ens till den lilla
industrins ej mindre intressanta skapelser.
Detta galleri innehåller nämligen i sin högra flygel
parisiska juvelerar- och bijuteriarbeten. Strax vid
ingången träffa vi här på Otterbourgs utställning med
dess oändligt täcka smycken; vi erinra blott om den
af många hundra små briljanter sammansatta kamelian
och den förtrollande äpleblomsqvisten. Andra, såsom
Pavillet & Pavie, utmärka sig genom sina emaljerade
smycken, och återgången till gamla förebilder
förråder sig här genom vården om det koloristiska
elementet. Huru behagfattiga förefalla ej i jemförelse
med emaljens harmoniskt milda färgtoner de blanka
ytorna i det blotta guldsmycket, som man bäst studerar
i de engelska utställarnas glaslådor! I rikedom står
öfver hufvud de parisiska juvelerarnas utställning
efter den engelska. Vi finna ej här de som nötter
stora safirerna och smaragderna lika litet som de
skålpundstunga armbanden och kedjorna. Men i stället
ha vi här gratie, smak och konstnärlig uppfattning af
smyckets ide, så att till och med efterbildningarna,
dessa oäkta smycken, som i Paris i massor förfärdigas
af guldbleck, strass och glasperlor och hvilka vi på
vår väg genom galleriet förbigå, på det bildade ögat
göra ett angenämare intryck än månget af de dyrbaraste
guldsmedsarbetena. I tillverkningen af falska juveler
och konstgjorda perlor har man i Frankrike uppnått
den högsta fullkomlighet. De senare öfverdrager
man nu mera på ytan med s. k. vismutlustre och ger
dem derigenom denna irisglans, som förut var ett
hufvudkännetecken på de naturliga perlorna.
Ur i rik mångfald och vapen, i synnerhet handeldvapen af
alla system, dela med hvarandra utrymmet i denna del af
galleriet. Derjemte finner man här äfven dessa otaliga
articles de Paris, hvilkas egentliga karakter är svår
att uppgifva, ehuru de utgöra en mycket betydlig post af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
