Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyska riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
askarna och dosorna, som det knapt vågar ta uti af
fruktan att förstöra deras vackra utseende. Hvar
enda pojke och flicka med friskt och hurtigt
sinne griper genast efter de nürnbergska,
sonnebergska och erzgebirgska sakerna, som
tilltala deras fantasi, utan att, som de dyra,
ofta med automatiska rörelseinrättningar försedda
franska så kallade leksakerna, för dem uppställa
invecklade eller olösliga gåtor. Anblicken af en
sådan utställning är derför i högsta grad angenäm,
och vi dröja derför gerna längre vid henne än vid
mången präktigt uppträdande grupp, som ej erbjuder
någonting egendomligt.
Efter denna stanna vi först vid den utställning af
föremål för kyrklig konst, som i wienprogrammet
bilda en särskild grupp. Här äro i första rummet
att nämna de alster, som utgått från den berömda
Mayerska anstalten i München. Träsniderier, till
stor del och med god verkan polykromt behandlade,
såsom ett romanskt altare, skulpturer, en madonna,
äfvenledes, rikt färglagd, möbler och tyg i ädel
stil äfvensom orglar af olika mästare ses häribiand.
Derefter komma vackra korgvaror och slutligen möbler
af hjorthorn, råbocksfötter och andra dylika
jagtbyten, hvilka man ej kan ge samma loford,
konstgjorda ädelstenar och allahanda fyllnadsgods.
Af de sidgallerier, som i qvadratform omsluta
rotundan, innehåller det norra de tyska
bomulls- och jutefabrikanternas utställning. Hvad
bomullsspinningen angår, är den storartade
uppblomstring, denna slöjdgren under de senaste
fyrtio åren erhållit i Tyskland, i sanning något
förvånande. Medan nämligen under åren 1836–1840
behofvet af rå bomull i medeltal utgjorde
222 000 centner, hade det 1871 stigit till 2 160 000
centner, eller nära tretton gånger så mycket som
det ofvan uppgifna beloppet. På samma sätt ha äfven
väfnadsindustrierna vuxit. Endast linnefabrikationen
gör derifrån ett undantag. Hon betäcker ej ens den
inhemska förbrukningen, hvilket till en del har sin
grund deruti, att den jordrymd, som förr upptogs
af linodlingen, nu är upplåten åt en mera lönande
kultur. Deremot ha jutespinningen och den på samma
växt grundade väfnadsslöjden sedan 1861, då hon
infördes, fått en stor utbredning. Till de föremål,
som i denna vidsträckta bygnad äro sammanförda för
att ge prof på Tysklands väfnadsslöjd, höra äfven de
voigtländska spetsarna, gardintygen och de hvita
broderierna, som med sitt omsorgsfulla arbete skulle
kunna förtälja mycket om de tryckta vilkor, hvari de
qvinnor, som förfärdiga dem, lefva.
Allt i denna väg skjutes dock i bakgrunden af
Elsass’ bomullsindustri med de tryckta fabrikaten
från Mühlhausen, som här äro ordnade i en gemensam
utställning. Utmärka sig redan de billiga tryckta
kattunerna genom rena färger, omsorgsfullt tryck och
smakfulla mönster, är det dock i de tunga möbeltygen
med gobelinsartade mönster, som bomullstryckeriet
firar sina högsta triumfer; så fina och mjuka äro
öfvergångarna i den rika färgskalan, med sådan
matematisk noggranhet öfverensstämma alla de efter
hvarandra påtryckta färgtonerna, så skarpt äro
konturerna angifna och uppdragna. Teckningen af många
mönster erinrar med sin ytterst fina punktering om
de färgtryckta engelska kopparsticken från slutet af
förra århundradet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
